Nej, så funkar det inte. Den som vill starta en skola måste kunna visa att det finns ett elevunderlag och Skolinspektionen måste godkänna ansökan. På Skolinspektionens webbplats finns information om hur det går till: https://www.skolinspektionen.se/rad-och-vagledning/fragor-och-svar/tillstand-for-fristaende-skola/
Med glädjebetyg avses ofta stora skillnader mellan elevers slutbetyg och resultat på nationella prov. Det är ett stort problem, inte bara på friskolor utan i hela landet. Det finns friskolor med stora avvikelser, även hos oss, det finns också kommunala skolor som har stora avvikelser. I en rapport från 2020 slog Skolverket fast att dagens betygssystem gör det omöjligt att säkerställa likvärdig betygssättning i svensk skola.
Vi håller med om att något behöver göras för att alla elever ska kunna känna sig säkra på att de får betyg som motsvarar deras prestationer och kunskaper. Läs mer om hur vi ser på betygssystemet här: https://academedia.se/om-academedia/samhalle/bristande-likvardighet-ar-en-nationell-fraga/
När mindre friskolor blir en del av AcadeMedia är det ofta för att grundarna, som många gånger också är rektorer och lärare, inte längre vill driva skolan vidare själva. Det är tufft och tidskrävande att driva en skola och som en del av en större koncern finns det mycket stöd och avlastning att få. Genom att sälja skolan kan grundarna säkerställa att den kan leva vidare och fortsätta att utvecklas – vilket är bra för mångfalden av skolor.
Ingen skola köps upp mot ägarens vilja.
De allra flesta länder har privata/fristående skolor, skillnaden är att de ofta har höga terminsavgifter. I Sverige är det däremot inte tillåtet för skolor att ta ut terminsavgifter. Vårt system gör det möjligt för alla att välja skola, oavsett hur stor plånboken är. Om möjligheten att göra vinst togs bort helt hade färre friskolor startats, vilket hade begränsat mångfalden av skolor och därmed möjligheten att välja andra skolor än de kommunala.
Få vill nog att Sverige inför samma system som i andra länder, med dyra privatskolor som endast rika familjer kan välja. Det hade förvärrat skolsegregationen kraftigt.
Det finns olika ägarformer, men aktiebolag är den allra vanligaste. 8 av 10 friskoleelever går i en skola som ägs av ett aktiebolag.
Vinst handlar i grund och botten om att få ränta på investerat kapital. Att starta friskola är inte riskfritt, den som gör det investerar oftast mer än vad som täcks av skolpengen. Även AcadeMedias ägare har gått in med mycket pengar – drygt 700 miljoner sedan 2016. Dessa investeringar gör att vi kan utveckla våra verksamheter och starta fler skolor där behoven är stora.
Då är det också rimligt att våra ägare får viss utdelning på de pengar de går in med. Hittills har våra ägare gått in med mer pengar än vad som tagits ut.
Den genomsnittliga vinsten är cirka 3,5 procent och andelen som delas ut är betydligt mindre än så. Det finns undersökningar som visar att många kraftigt överskattar storleken på de vinster som friskolor gör. De senaste åren har AcadeMedia delat ut ungefär en procent av omsättningen till aktieägare.
Skolpengen till elever i fristående skolor baseras på den budgeterade kostnaden för eleverna i den kommunala skolan. Lika villkorsprincipen säger att alla elever ska ha rätt till samma grundersättning oavsett vilken skola de väljer
Däremot finns det stora brister i dagens system med skolpeng som behöver rättas till, läs mer om hur vi ser på skolpengsfrågan här: https://academedia.se/om-academedia/samhalle/skolpengen/
En kommun har alltid ett ansvar att erbjuda alla elever skolplats, en sådan beredskap behöver finnas. Kostnaden för denna beredskap är dock inget som drabbar enskilda kommunala skolor och ingår därmed inte heller i beräkningen av skolpengen till fristående skolor.
Ja, fasta kostnader som lokaler och lärarlöner kan vara svåra att minska från en termin till en annan. Men detsamma gäller om elever byter från en fristående skola – då står friskolan kvar med fasta kostnader.
Nej, de som står i kön tas in i tur och ordning. Om fler elever söker till en fristående skola än det finns platser, så finns regler för urval. Det kan då handla om syskonförtur eller närhetsprincip. Vi kan aldrig välja elever, det är elever som väljer skola.
Vi tycker dock att skolvalet behöver utvecklas, det vore till exempel bra med en gemensam kö i kommunen. Läs mer om hur vi ser på skolvalet här: https://academedia.se/om-academedia/samhalle/det-fria-skolvalet/
Den dominerade orsaken till skolsegregationen i Sverige är att vi bor segregerat, och att många går i en skola nära hemmet. Det finns dock studier som tyder på att det fria skolvalet i viss mån spär på segregationen.
Det fria skolvalet skulle kunna vara ett verktyg för att mildra boendesegregationens effekter på skolan, men för att det ska funka är det viktigt att alla – inte bara vissa – väljer skola. Vi tycker att skolvalet ska göras obligatoriskt, först då kan det bli ett välfungerande verktyg mot segregation.
Det fria skolvalet gör det möjligt för alla familjer att söka den skola de vill utan att behöva flytta. Läs mer om hur vi ser på skolvalet här: https://academedia.se/om-academedia/samhalle/det-fria-skolvalet/
För att få äga skolor i Sverige behöver man klara Skolinspektionens ägar- och ledningsprövning – det finns strikta och tydliga krav på den som vill äga och driva skolor i Sverige. Dessa krav har dessutom blivit tuffare de senaste åren, det tycker vi är bra. Det är inte troligt att exempelvis kinesiska staten hade uppfyllt dessa.
Läs mer på Skolinspektionens webbplats: https://www.skolinspektionen.se/tillstand/fristaende-skola/agar–och-ledningsprovning/
En annan aspekt i ett sådant scenario är att medarbetare, vårdnadshavare och elever troligtvis hade reagerat mycket starkt. Många hade med stor sannolikhet valt att byta till andra skolor och arbetsplatser.
Vi tycker att den svenska modellen med fritt skolval är bra. Det är ett system där varken bostadsadress eller plånbok begränsar föräldrars möjligheter att välja vilken skola deras barn ska gå på. Men systemet behöver utvecklas. Läs mer om våra förslag här.
Under ”våra utbildningar” hittar du samtliga skolformer som AcadeMedia erbjuder i Sverige. Kontakta gärna en studie- och yrkesvägledare för information om olika utbildningar och yrkesval.
De ersättningar som AcadeMedia får, främst via skolpengen, används till befintliga verksamheter. När vi däremot gör större satsningar, exempelvis startar nya skolor, gör omfattande ombyggnationer eller utvecklar vår kvalitetsledningsmodell som är unik i sitt slag i Sverige, görs det ofta med hjälp av att ägare går in med pengar.
Ett konkret exempel är att AcadeMedia nu bygger Stockholms två största gymnasiecampus för att möta ett tydligt behov av fler gymnasieplatser i staden. Detta innebär ett hyresåtagande på nästan en miljard, en satsning som vore omöjlig att göra utan de resurser som AcadeMedia och våra ägare har.
Den utdelning som görs på aktier, och som beslutas av årsstämman, kan ses som ränta på investerat kapital. AcadeMedia har delat ut pengar vid tre tillfällen, sammanlagt 475 miljoner. Detta motsvarar cirka 1,3 procent av företagets totala omsättning för dessa år.
Sedan 2016 har AcadeMedias ägare gått in med sammanlagt 740 miljoner kronor.
Utdelning
2019: 132 miljoner
2020: 158 miljoner
2021: 185 miljoner
99 procent av de ersättningar som AcadeMedia får, främst via skolpengen, stannar i företaget. De används till att investera i våra verksamheter, skapa bättre utbildningar och fler utbildningsplatser där behov finns.
2021/22 var omsättningen drygt 14 miljarder. En stabil ekonomi är en förutsättning för långsiktighet. Det skapar trygghet för våra verksamheter och innebär att vi har förmågan att hantera oförutsedda händelser.
Vinster i välfärden är ett ämne som ofta debatteras. En undersökning som Demoskop genomförde i december 2020 visar att många kraftigt överskattar hur stora vinster friskolor gör. Hela 78 procent svarade att de tror att mer än 10 procent av en friskolas omsättning blir till vinst. I samma undersökning svarade 73 procent att de anser att en friskola ska få göra vinst och 43 procent tycker att en vinst som är minst sex procent av omsättningen är rimlig. Detta visar att frågan om vinster är komplex och inte så svartvit som den ofta framställs.
Mer finansiell information finns på våra sidor för investerare.
Alla våra lediga jobb och hur det är att arbeta inom AcadeMedia hittar du information om på vår karriärsida.
AcadeMedia är ett börsnoterat bolag och huvudägare sedan 2016 är familjeföretaget Mellby Gård. Här kan du läsa mer om hur de ser på sitt ägande i AcadeMedia.
Under ett år går över 180 000 barn, elever och deltagare på någon av Academedias utbildningar.
AcadeMedia skapar möjligheter för människor att utvecklas. Våra 18 870 medarbetare på våra drygt 700 enheter (förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, vuxenutbildningar) har ett gemensamt fokus på kvalitet och utveckling.
