Vanliga frågor och svar

Med glädjebetyg avses stora skillnader mellan elevers slutbetyg och resultat på nationella prov. Läsåret 2023 var avvikelserna större i kommunala grundskolor än i friskolor. Det finns dock både friskolor och kommunala skolor som har stora betygsavvikelser, vanligast är det på skolor där många elever kämpar för att nå ett godkänt betyg. Enligt skollagen ska resultat på de nationella proven särskilt beaktas men inte helt avgöra vilket slutbetyg en elev får.

AcadeMedia har i många år arbetat med frågor som rör likvärdig bedömning och betygssättning. Sedan 2019 har vi en obligatorisk kurs för lärare och rektorer vid Karlstads universitet. Under 2022 sjösattes ett stort åtgärdspaket som bland annat innehöll skärpta riktlinjer för arbetet med betygssättning och stödmaterial. AcadeMedia har också låtit genomföra två externa granskningar av arbetet med likvärdig bedömning och betygssättning inom våra grund- och gymnasieskolor. Läs mer om det arbetet här.

”Glädjebetyg” är ett begrepp som används för att beskriva stora avvikelser mellan elevers resultat på de nationella proven och deras slutbetyg. Om slutbetygen på en skola är betydligt högre än resultaten på de nationella proven i ett eller flera ämnen brukar det beskrivas som ”glädjebetyg”. Enligt skollagen ska resultaten på de nationella proven ”särskilt beaktas” när lärare sätter betyg, men det finns ingenting som säger att det måste finnas en total överensstämmelse. Elever kan alltså både få ett högre och lägre slutbetyg än vad de presterade på de nationella proven. Avvikelser ska dock alltid kunna motiveras och stora avvikelser brukar vara skäl att titta närmare på en skolas arbete med betyg och bedömning.

AcadeMedias vinst (överskott) brukar ligga på 3-4 procent. Det mesta
återinvesteras i våra verksamheter och används som buffert för sämre tider. För ett företag av vår storlek är det viktigt att ha ekonomiska marginaler som kan trygga våra verksamheters långsiktighet. Det är också ett krav från Skolinspektionen. En del av vinsten kan delas ut till ägare – det blir en form av ränta på deras investeringar. Våra ägare har vid flera tillfällen investerat stora belopp i AcadeMedia. De senaste åren har AcadeMedia delat ut ungefär en procent av omsättningen till aktieägare, totalt 845 miljoner kronor. Sedan 2016 har våra ägare gått in med 821 miljoner i AcadeMedia.

Aktuell finansiell information finns alltid på våra sidor för investerare.

Det ekonomiska överskott som AcadeMedia gör används för att investera i våra verksamheters utveckling. En del används också som buffert, för att kunna hantera oförutsedda händelser. Utdelning till aktieägarna kan göras om AcadeMedias mål gällande kvalitet och finansiell ställning är uppfyllt.

Alla länder har valt att organisera och finansiera sina skolsystem på olika sätt. Det stämmer att de flesta har olika former av privata skolor eller friskolor – men det vanligaste är att dessa har höga elevavgifter. I Sverige har vi istället en skolpeng som följer med eleven, vilket innebär att vårdnadshavares ekonomi inte styr valet av skola. Det är framför allt det som gör det svenska systemet unikt. I en privatskola i länder med skolavgifter är det vårdnadshavarna som är med och betalar för investeringar som görs. I Sverige är det friskolan eller ägarna som får gå in med pengar och ta den ekonomiska risken.

Koncernbidrag är den term som används för att beskriva pengar som flyttas mellan bolag i samma koncern. Det primära syftet med koncernbidrag är att jämna ut det skattemässiga resultatet.

Även kommuner flyttar pengar mellan olika kommunalt ägda bolag enligt samma princip, för att täcka upp där det behövs.

Det finns strikta bestämmelser för hur koncernbidrag får göras och på vilket sätt dessa ska bokföras och beskattas. Detta regleras i skattelagstiftningen. För att koncernbidrag ska vara avdragsgilla får de till exempel inte ges till utländska bolag som inte betalar skatt i Sverige.

Läs mer om koncernbidrag på Skatteverkets webbplats.

AcadeMedia är ett internationellt utbildningsföretag med verksamheter i sju olika länder. Vi har många olika utbildningsformer som får sina intäkter på olika sätt. I Sverige är den skolpeng som kommuner betalar till elever i friskolor en del, men 40 procent av våra intäkter kommer från annat än svensk skolpeng.

När det gäller förvärv av utbildningsverksamheter i andra länder så finansieras dessa med ägartillskott och banklån. Sedan 2016 har AcadeMedias ägare sammanlagt skjutit till mer än 800 miljoner kronor. I Tyskland exempelvis, där vi öppnat många förskolor de senaste åren för att möta en växande efterfrågan, är tillväxten helt organisk.

De verksamheter som genom åren har blivit en del av AcadeMedia har alla haft en sund och stabil ekonomi. Det är välskötta verksamheter som kan bära sina egna kostnader. Hela vår modell bygger på att varje land står på egna ben.

Vårt årliga överskott brukar ligga på 5–8 procent och det är det som ger oss förutsättningar att satsa, att få banklån i de länder vi finns, att bygga nya skolor och utveckla befintliga verksamheter. En sund och stabil ekonomi uppstår inte över en natt, det är ett resultat av ett långsiktigt arbete med orubbligt fokus på kvalitet och attraktivitet. Det ska vi vara stolta över.

Vi är övertygade om att svensk skola och utbildning mår bra av mer utbyten. Det skapar möjligheter för medarbetare att lära av kollegor i andra länder, att inspireras av varandra och höja blicken i vårt gemensamma uppdrag.

Skolpengen som fristående skolor får baseras på kommunens budgeterade kostnader per elev i de kommunala skolorna. Principen är att alla elever, oavsett vilken skola de väljer, ska få samma grundbelopp. Därutöver finns olika strukturbelopp som baseras på elevers socioekonomiska bakgrund. Skolpengen ska täcka flera olika kostnader som till exempel undervisning, lärverktyg, elevhälsa och lokaler. Hur stor skolpengen är varierar kraftigt mellan olika kommuner. Systemet har många brister, här kan du läsa mer om hur vi tänker kring skolans finansiering.

Enligt en rapport från 2023, där 32 kommuner granskats, är elever i fristående skolor underkompenserade i 30 av de granskade kommunerna. Det skiljer, enligt rapporten, i genomsnitt 16 949 kr per elev och år i resurser mellan en elev som väljer en kommunal skola och en elev som väljer en fristående skola, när hänsyn tagits till statsbidrag och strukturbidrag.

När hänsyn tagits till socioekonomiska faktorer och kommunernas bredare uppdrag kvarstår en skillnad på 11 000 som inte går att förklara.

De problem som finns med dagens finansieringssystem löses inte genom att sänka skolpengen för friskolor. Här kan du läsa mer om hur vi ser på skolpengsfrågan.

En kommun har alltid ett ansvar att erbjuda alla elever skolplats, en sådan beredskap behöver finnas. Kostnaden för denna beredskap är dock inget som drabbar enskilda kommunala skolor och ingår därmed inte heller i beräkningen av skolpengen till fristående skolor.

När en kommun beräknar hur mycket skolpeng de fristående skolorna i kommunen ska få utgår de ifrån den budget som beslutas för de kommunala skolorna. Lagen säger att alla huvudmän ska få samma grundersättning (skolpeng) per elev oavsett om skolan är kommunal eller fristående.

Om de kommunala skolorna gör ett underskott, och som en följd av det får mer pengar än vad kommunen budgeterat för, ska friskolorna i kommunen ersättas med motsvarande del*. När det inte sker bryter kommunen mot lagen (lika villkorsprincipen) eftersom eleverna som valt fristående skolor i praktiken då inte får samma ersättning för sin utbildning.

Många kommuner har rutiner för att kompensera friskolor med motsvarande belopp som de skjuter till de kommunala skolorna – men inte alla. Att friskolor ibland får ersättningar långt senare beror alltså på att kommunen från början inte följt den lagstadgade principen om lika villkor. De pengar som betalas ut i efterhand är pengar som de fristående skolornas huvudmän borde ha fått tidigare.

AcadeMedia och andra stora aktörer kan hantera den här eftersläpningen i skolpeng. Vi har en stabil ekonomi som gör att vi kan säkerställa att alla elever får det de har rätt till, även i de fall kommuner bryter mot lika villkorsprincipen. Men för en enskild huvudman med bara en skola och mindre ekonomisk buffert kan det vara tuffare.

Skälen till att det ibland dröjer flera år innan de fristående huvudmännen får den retroaktiva ersättning de har rätt till beror på att det ibland är så lång tid det tar att upptäcka. Kommunerna har nämligen ingen skyldighet att följa upp, kontrollera och redovisa om den lagda budgeten höll eller sprack.

Bristen på transparens och tydlighet i kommunernas skolpengsberäkningar lyfter Riksrevisionen fram som en stor brist i dagens system. Läs mer om skolpengen här.

*En kommun behöver bara ersätta friskolor retroaktivt om de kommunala skolornas underskott skrivs av, inte om de balanserar underskottet och arbetar ikapp det efterföljande år. När underskott i de kommunala skolorna skrivs av beror det ofta på systematisk underbudgetering och haltande ekonomistyrning. I kommuner med realistiska budgetar och stabila planeringsförutsättningar uppstår sällan behov av retroaktiva ersättningar till friskolor

AcadeMedia är ett internationellt utbildningsföretag med verksamheter i sju olika länder. Vi har många olika utbildningsformer som får sina intäkter på olika sätt. I Sverige är den skolpeng som kommuner betalar till elever i friskolor en del, men 40 procent av våra intäkter kommer från annat än svensk skolpeng.

När det gäller förvärv av utbildningsverksamheter i andra länder så finansieras dessa med ägartillskott och banklån. Sedan 2016 har AcadeMedias ägare sammanlagt skjutit till mer än 800 miljoner kronor. I Tyskland exempelvis, där vi öppnat många förskolor de senaste åren för att möta en växande efterfrågan, är tillväxten helt organisk.

De verksamheter som genom åren har blivit en del av AcadeMedia har alla haft en sund och stabil ekonomi. Det är välskötta verksamheter som kan bära sina egna kostnader. Hela vår modell bygger på att varje land står på egna ben.

Vårt årliga överskott brukar ligga på 3–4 procent och det är det som ger oss förutsättningar att satsa, att få banklån i de länder vi finns, att bygga nya skolor och utveckla befintliga verksamheter. En sund och stabil ekonomi uppstår inte över en natt, det är ett resultat av ett långsiktigt arbete med orubbligt fokus på kvalitet och attraktivitet. Det ska vi vara stolta över.

Vi är övertygade om att svensk skola och utbildning mår bra av mer utbyten. Det skapar möjligheter för medarbetare att lära av kollegor i andra länder, att inspireras av varandra och höja blicken i vårt gemensamma uppdrag.

Vi tycker att den svenska modellen med fritt skolval är bra. Det är ett system där varken bostadsadress eller plånbok begränsar föräldrars möjligheter att välja vilken skola deras barn ska gå på. Men systemet behöver utvecklas. Läs mer om våra förslag på den här sidan.

Nej, de som står i kön tas in i tur och ordning. Om fler elever söker till en fristående skola än det finns platser, så finns regler för urval. Det kan då handla om syskonförtur eller närhetsprincip. Vi kan aldrig välja elever, det är elever som väljer skola.

Vi tycker dock att skolvalet behöver utvecklas, det vore till exempel bra med en gemensam kö i kommunen. Läs mer om hur vi ser på skolvalet på den här sidan.

Den dominerade orsaken till skolsegregationen i Sverige är att vi bor segregerat, och att många går i en skola nära hemmet. Enligt PISA 2022 har Sverige dock en lägre skolsegregation än genomsnittet i OECD och ungefär samma grad av skolsegregation som våra nordiska grannländer.

Det fria skolvalet kan fungera som ett verktyg för att mildra boendesegregationens effekter på skolan, men för att nyttja den potentialen fullt ut är det viktigt att alla – inte bara vissa – väljer skola. Vi tycker att skolvalet ska göras obligatoriskt, först då kan det bli ett välfungerande verktyg mot segregation.

Det fria skolvalet gör det möjligt för alla familjer att söka den skola de vill utan att behöva flytta. Läs mer om hur vi ser på skolvalet på den här sidan.

Nej, så funkar det inte. Den som vill starta en skola måste kunna visa att det finns ett elevunderlag och Skolinspektionen måste godkänna ansökan enligt flera hårda krav. Kommunen får också ha synpunkter på etableringen. På senare år har kraven på den som vill starta en skola blivit tuffare, något som också lett till att färre ansökt om att få starta. 2023 inkom ett 30-tal ansökningar om att få starta en ny friskola. Ett av de vanligaste skälen till att Skolinspektionen avslår en ansökan är att den bedöms ha negativa konsekvenser för kommunen.

På Skolinspektionens webbplats finns information om hur det går till.

Det finns olika skäl till att vi beslutar att avveckla en skola. Det vanligaste är att för få elever vill gå på den, och i stället väljer andra skolor. Antalet elever kan ibland sjunka snabbt samtidigt som skolan har kvar sina lokaler och ofta nästan hela personalgruppen – de elever som är kvar ska ju ha undervisning i alla ämnen. På en skola med få elever är det svårare att rekrytera heltidstjänster och svårare att hålla god kvalitet i undervisningen.

Detta är i längden en ekonomiskt ohållbar situation för alla skolor, både fristående och kommunala. Skolpengen, som ges per elev, måste täcka alla kostnader.

Vi avvecklar sällan skolor, och när vi gör det föregås beslutet alltid av en noggrann konsekvensanalys där alla andra möjligheter först utreds. När vi väl beslutat att avveckla en skola är ambitionen att göra det på ett sätt som påverkar elever, medarbetare och vårdnadshavare så lite som möjligt. Målet är också att alltid ha god samverkan med fack, kommun och andra närliggande skolor.

Ofta sker en avveckling successivt genom att intaget av nya elever stoppas, men att befintliga elever får gå klart sin utbildning. Detta är dock svårare inom grundskolan än på gymnasiet – att ha en avvecklingsprocess som pågår under många år hade sannolikt haft stor negativ inverkan på elevernas utbildning.

Kommuner och fristående huvudmän stänger skolor av samma skäl.

När mindre friskolor blir en del av AcadeMedia är det ofta för att grundarna, som många gånger också är rektorer och lärare, inte längre vill eller kan driva skolan vidare själva. Det är tufft och tidskrävande att driva en skola och som en del av en större koncern finns det mycket stöd och avlastning att få. Genom att sälja skolan kan grundarna säkerställa att den kan leva vidare och fortsätta att utvecklas – vilket är bra för mångfalden av skolor.

Ingen skola köps upp mot ägarens vilja.