{"landingTab":{"active":false,"title":"Landing tab"},"pageTabs":[{"id":1178,"title":"Operativa risker","originalTitle":"Operativa risker","active":true,"originalContent":"\n

Operationella risker omfattar exempelvis variationer i efterfrågan och elevtal, tillgång till kvalificerade medarbetare, lönekostnader, lokalfrågor, kvalitet och avtalsefterlevnad.

\n\n\n\n

Efterfrågan på utbildningstjänster följer demografiska faktorer samt de stora trenderna i samhället och inom utbildningsväsendet. En växande befolkning, samhällets vilja till ökade investeringar i utbildning kombinerat med allmänhetens positiva inställning till både valfrihet inom utbildning och fristående utbildningsaktörer, driver efterfrågan på fristående aktörers utbildningstjänster. Detta har lett till att allt fler elever söker sig till fristående utbildningsanordnare i de länder där vi verkar och till våra verksamheter.

\n\n\n\n

Vi konkurrerar med såväl offentliga som andra privata och ideella utbildningsaktörer. Konkurrensen är oftast mycket lokal på orten och kan öka om nya skolor/aktörer etablerar sig. Skulle koncernen tappa i anseende och attraktivitet kan detta leda till lägre elev och deltagarantal, vilket slår mot omsättning och det låga kapacitetsutnyttjandet påverkar marginal och lönsamhet.

\n\n\n\n

Vi har över lag ett gott anseende och arbetar systematiskt med kvalitetsuppföljning och verksamhetsutveckling inom samtliga segment och verksamheter.

\n\n\n\n

Skulle efterfrågan på koncernens utbildningstjänster och elevtalen minska kan det få negativ inverkan på koncernens verksamhet, finansiella ställning och resultat.

Vår verksamhet är personalintensiv och 2019/20 stod personalkostnader för 67 (67) procent av kostnadsmassan. Välutbildade medarbetare, inklusive ledningspersoner, lärare, förskolepedagoger och övriga medarbetare är en kritisk framgångsfaktor för att kunna erbjuda hög kvalitet i undervisningen samt för att ha relevanta tillstånd inom våra verksamheter. Tillgången till utbildade medarbetare är en utmaning för branschen som helhet i samtliga länder som vi är verksamma i.

\n\n\n\n

I Sverige har ökade behörighetskrav för lärare, i kombination med en generell lärarbrist och politiskt tryck, pressat lärarlönerna uppåt. Löneökningar, delvis framförhandlade på central nivå, utan eller med begränsad inblandning från oss, kan medföra ökade kostnader. Enligt svensk och norsk lag ska lika villkor gälla för fristående och kommunala aktörer och generellt ökade kostnader i branschen bör inte drabba oss på sikt. Tillämpningen av lika villkor och transparensen från kommunerna är dock tidvis bristfällig. Det kan inte garanteras att eventuella löneökningar omedelbart, eller överhuvudtaget, kompenseras genom motsvarande höjning av skolpengen.

\n\n\n\n

Den tyska förskolemarknaden är under uppbyggnad och efterfrågan på förskoleplatser är betydligt större än tillgången. I dagsläget råder det brist på kvalificerade medarbetare, vilket är en förutsättning för expansion. Vi jobbar aktivt med att skapa bra arbetsplatser för att vara en attraktiv arbetsgivare.

\n\n\n\n

Vi har mycket kompetenta medarbetare och bedriver fortlöpande kompetensutveckling. Det finns dock alltid risk för att enskilda medarbetare inte presterar i enlighet med koncernens kvalitetskrav och interna riktlinjer. Vi följer noga upp hur verksamheten utvecklas och har kapacitet för att ta hand om medarbetarutveckling på ett effektivt sätt.

\n\n\n\n

Till följd av koncernens decentraliserade verksamhetsstruktur är vi beroende av att chefer för verksamhetssegmenten, utbildningsdirektörer och rektorer, för de olika verksamheterna säkerställer att medarbetarnas prestationer är i linje med uppställda krav och interna riktlinjer.

\n\n\n\n

Det är mycket viktigt för oss att ha goda relationer med våra medarbetare. Precis som i alla verksamheter förekommer emellertid regelmässigt konflikter och diskussioner i denna samverkan och det finns en risk att tvister och meningsskiljaktigheter kan uppstå framöver, vilket skulle kunna resultera i strejker eller andra störningar.

\n\n\n\n

Lärarbrist och ökade lönekostnader kan få negativ inverkan på koncernens verksamhet, finansiella ställning och resultat.

Våra verksamheter bedrivs i huvudsak i hyrda lokaler. En förutsättning för attraktivitet, tillväxt och kontinuerlig drift är tillgången till bra lokaler i attraktiva lägen. Rörligheten i elever, studenter och vuxendeltagare ökar med ålder. Förskolor är beroende av närområdets demografi samtidigt som gymnasieutbildningar i centrala storstadsområden uppfattas som mer attraktiva bland studenterna. Med dagens urbanisering blir tillgången till centrala lägen svårare, vilket kan begränsa möjligheten till expansion.

\n\n\n\n

Tillgången till och kostnaden för hyrda lokaler beror på den allmänna konjunkturen. Både offentliga och andra fristående aktörer verkar i samma marknad vad gäller lokaltillgång och kostnader. Enligt svensk och norsk lag ska lika villkor gälla för fristående och kommunala aktörer och generellt ökade kostnader i branschen bör inte drabba oss på sikt. Tillämpningen av lika villkorsprincipen och transparensen från kommunerna är dock tidvis bristfällig. Det kan inte garanteras att eventuella lokalkostnadsökningar omedelbart, eller överhuvudtaget, kompenseras genom motsvarande höjning av skolpengen.

\n\n\n\n

Lokalbrist och ökade lokalkostnader kan få negativ inverkan på koncernens verksamhet, finansiella ställning och resultat.

Som beskrivits ovan bedrivs vår verksamhet i huvudsak i hyrda lokaler. För att säkerställa lokaler tecknas hyresavtal. Avtalens längd är beroende av vilken typ av verksamhet som avses, stabiliteten på den underliggande verksamheten och graden av lokalanpassning som krävs, samt i viss mån lokalens läge och alternativ användning.

\n\n\n\n

Vuxenutbildningsverksamheten har de kortaste hyresavtalen eftersom verksamheten är volatil och avtalslängden är ofta kopplad till de upphandlade kontraktens längd. Inom skolverksamheterna är hyresavtalen generellt längre eftersom verksamheten är stabil och avses att drivas under en lång tid framöver. Vad gäller förskola och grundskola är lokalerna i hög grad skräddarsydda för verksamheten och längre hyresavtal kan då krävas. I storstäderna kan längre avtal ingås eftersom efterfrågan på skolverksamhet och alternativ användning är hög och risken därmed lägre.

\n\n\n\n

Längre hyresavtal erbjuder stabilitet för våra verksamheter då de inte behöver flytta. Avtalen innebär samtidigt en risk om volymerna minskar och kapacitetsutnyttjandet försämras eftersom kostnaden är fast. Hyreskostnaderna är den näst största kostnadsposten och utgör mellan 10 och 20 procent av skolans kostnadsmassa beroende på hyresnivå. Därför är ett effektivt nyttjande av lokaler och ett högt kapacitetsutnyttjande viktigt för att verksamheterna ska kunna upprätthålla en god marginal. Vid lägre volymer kan hyresåtaganden medföra begränsningar i verksamhetens anpassningsförmåga och om ett avtal behöver avslutas i förtid kan det medföra att återstoden av kontraktslängden behöver lösas ut. AcadeMedia har många skolor och det förekommer att enskilda skolors volymtapp medför nedläggning och kostnader för hyresförpliktelser. Koncernens sammantagna hyresåtagande visas i årsredovisningen.

\n\n\n\n

Hyresåtaganden kan få en negativ inverkan på koncernens verksamhet, finansiella ställning och resultat om de behöver anpassas eller avslutas i förtid.

Den utbildningsverksamhet som koncernen bedriver granskas och kontrolleras av bland andra Skolinspektionen i Sverige, kommuner i respektive land och övriga upphandlare där bolaget ingår avtal. Vi följer löpande upp verksamheten för att säkerställa att verksamheterna lever upp till fastställda lag och avtalskrav. I detta ingår också att snabbt agera för att rätta till eventuella brister. Det finns ett särskilt nätverk av nyckelpersoner för att hantera detta internt.

Brist i den externa verksamhetskontrollen kan leda till böter, vite eller andra påföljder samt leda till negativ publicitet och sämre attraktivitet för koncernens utbildningsverksamheter. Vi har många utbildningsenheter och enskilda enheter kan från tid till annan drabbas av kvalitetsproblem och/eller anseendeproblem. Detta kan resultera i elevtapp och behov av extra resurser vilket påverkar enhetens lönsamhet negativt. Problem på en enskild enhet har begränsad effekt på koncernens omsättning och resultat.

Vår verksamhet bedrivs huvudsakligen på plats i våra lokaler. Driftsstörningar som medför att verksamhet inte kan bedrivas på plats kan uppstå vid exempelvis en pandemi eller en brand. Förutsatt att verksamheten lever upp till fastställda lagoch avtalskrav och under andra former eller i alternativa lokaler kan bedriva undervisning och tillgodogöra elever och deltagare deras utbildning, bedöms riskerna för koncernens verksamhet, finansiella ställning och resultat som begränsade.

Skola och utbildning påverkar människors framtid och det finns ett stort engagemang och intresse från både elever och föräldrar, myndigheter, media och andra intressenter. Missnöje med verksamheten eller regelöverträdelser kan innebära att enskilda skolor granskas av myndigheter vilket kan medföra förelägganden eller viten.
Regelöverträdelser eller upplevda missförhållanden kan dessutom snabbt spridas i media och leda till negativ publicitet vilket också kan skada enskilda skolors och varumärkens anseende vilket försämrar möjligheten att attrahera nya elever. Vi har en god beredskap för att snabbt och kraftfullt agera och hantera eventuella mediala risker. Koncernens kvalitetsuppföljning minskar risken för anseendekriser i större skala.

Negativ publicitet skapad av missförhållanden hos andra privata utbildningsföretag kan påverka AcadeMedia indirekt genom att fristående utbildningsverksamheter i allmänhet tappar i anseende och att myndigheter och allmänheten blir mindre villiga att tillåta eller nyttja utbildningstjänster i fristående regi.

Koncernen har tillstånd att bedriva förskolor i Sverige, Norge och Tyskland, samt grundskolor och gymnasieskolor i Sverige.

\n\n\n\n

Skolinspektionen i Sverige är den myndighet som ger tillstånd för öppnande av nya grund och gymnasieskolor i Sverige. Regelverket för tillståndsgivning är omfattande. Ansökningsprocessen är tidskrävande och förenad med kostnader och avgifter. Tillstånd att bedriva förskola i Sverige, Norge och Tyskland ges av respektive kommun.

\n\n\n\n

Skolinspektionen i Sverige är även tillsynsmyndighet för grund- och gymnasieskolor och gör löpande inspektioner av koncernens svenska enheter. En genomförd inspektion kan leda till förelägganden om åtgärder. Förelägganden ska åtgärdas inom den tid som Skolinspektionen anger. Om inte skolorna följer Skolinspektionens anvisningar kan vite utdömas eller tillståndet att bedriva skolverksamhet återkallas. För förskolor i Sverige, Norge och Tyskland kan kommunerna på motsvarande sätt utfärda förelägganden och återkalla tillstånd om lagar och föreskrifter inte efterlevs. Ansvaret för att leva upp till myndighetens krav är huvudmannens. I vårt fall är olika dotterbolag huvudmän för de enheter som de har tillstånd för. Det praktiska arbetet med att säkerställa att lagkrav efterföljs delegeras till rektor eller motsvarande. Koordinering sker på koncern och huvudmannanivå i syfte att utveckla och säkerställa att regler efterlevs.

\n\n\n\n

Inom vuxenverksamheten regleras villkoren och kvalitetskraven för utbildningen i det avtal bolaget har med Arbetsförmedlingen eller kommunen eller tillstånd hos Myndigheten för yrkeshögskolan. Delar av vuxenutbildningen (sfi-utbildning till exempel) lyder även under skollagen.

\n\n\n\n

Eventuella fel och brister i verksamheten kan leda till skadeståndskrav. Skador på ägda eller hyrda fastigheter kan också medföra direkta kostnader och indirekta kostnader för driftsstopp. Koncernen har ett centralt koordinerat försäkringsskydd och extern försäkringsrådgivare. Koncernen har ett fullgott försäkringsskydd och den direkta risken bedöms därmed vara begränsad.

\n","chosen":false,"selected":false},{"id":1189,"title":"Externa risker","originalTitle":"Externa risker","active":true,"originalContent":"\n

Externa risker omfattar exempelvis risker relaterade till skolpeng och konjunktur, politiska risker, förändring av lagar och regelverk samt beroendet av nationella myndigheter inom utbildningssektorn.

\n\n\n\n

Merparten av våra intäkter kommer från offentliga medel. Tillgången till dessa medel är beroende av prioriteringar i samhället och av den allmänna konjunkturen i Sverige, Norge, Tyskland och övriga världen. En djup och långvarig konjunkturnedgång kan innebära minskade skatteintäkter och därmed minskade möjligheter att med offentliga medel finansiera nuvarande utbildningssystem. Detta, tillsammans med andra förändringar i respektive kommuns budgetar och anslag till utbildning, kan leda till lägre ersättningar per utbildningsplats, vilket slår mot hela marknaden och därmed mot oss.

\n\n\n\n

Under våren 2020 har coronapandemin medfört att antalet kommuner med underskott har ökat i Sverige. Under våren har den svenska regeringen gett stora ekonomiska tillskott till kommunerna, trots det är det allt fler kommuner som flaggar för sämre ekonomi. Det är troligt att ett antal av dem både behöver höja skatten och se över sina kostnader.

\n\n\n\n

En begränsad del av intäkterna inom förskolan i Sverige, Norge och hittills en något större del i Tyskland, samt fritidsverksamheten inom grundskolan i Sverige, kommer från föräldraintäkter som också kan påverkas negativt av en allmän ekonomisk nedgång.

\n\n\n\n

Statsbidrag utgör en ökande andel av intäkterna eftersom svenska staten gör olika satsningar inom skolområdet. Under 2019/20 erhöll vi 386 (343) MSEK i statliga bidrag, se not K7. Regelverket och fördelningsprinciperna för dessa bidrag är ibland osäker. Statsbidrag kan återtas om villkoren för bidraget inte är uppfyllt. Statsbidrag kan också upphöra om en framtida regering gör andra prioriteringar i statsbudgeten.

Offentligt finansierade friskolor i Sverige och Norge har varit och är föremål för betydande granskningar från bland andra myndigheter och media. Eventuell framtida lagstiftning i Sverige, Norge eller Tyskland som begränsar fristående utbildningsaktörers möjligheter till etablering, kostnadstäckning och/eller vinst, skulle kunna få en väsentligt negativ inverkan på koncernens möjlighet att bedriva sin verksamhet och därmed negativt påverka koncernens finansiella ställning och resultat.

\n\n\n\n

Det förslag om vinstbegränsning för svenska välfärdsbolag som togs fram av den så kallade Reepaluutredningen röstades ner av Sveriges riksdag den 7 juni 2018. Risken för nya förslag om vinstbegränsningar bedöms i närtid som låg.

\n\n\n\n

För närvarande finns ett färdigt lagförslag i Regeringskansliet om att offentlighetsprincipen även ska gälla för fristående skolor. Om detta röstas igenom i riksdagen kommer det att få stor inverkan på AcadeMedia i Sverige, bland annat genom högre administrativ börda och ökade administrativa kostnader.

\n\n\n\n

Under våren 2020 har två statliga utredningar som berör utbildning lagts fram i Sverige. Den ena är utredningen om en likvärdig skola och omfattar förskoleklass och grundskola. Bland förslagen finns ett gemensamt och obligatoriskt skolval, att ta bort kötid som urvalsgrund till friskolor, att kvotering införs och att kommunerna får rätt att göra avdrag på skolpengen för merkostnader som de har. Förslaget att införa ett gemensamt och obligatoriskt skolval bedöms som bra, men som helhet riskerar utredningens förslag att premiera dåliga skolor och att snedvrida resursfördelningen mellan kommunala och fristående skolor. Kommunerna gör redan idag stora avdrag och bland annat läggs mycket kostnader för administration vid sidan av skolpengen. Kommuner, precis som fristående skolor, organiserar och dimensionerar sin verksamhet kontinuerligt efter hur många elever som går där, samtidigt som ett visst mått av osäkerhet finns i alla verksamheter. Att lägga fram förslag om att kommuner ska kunna göra denna typ av avdrag utöver de avdrag som redan görs är högst tveksamt ur ett lika villkorsperspektiv och riskerar att få stora negativa konsekvenser för hela friskolesektorn.

\n\n\n\n

Den andra utredningen har tagit fram förslag för att planera och dimensionera komvux och gymnasiet. Staten föreslås besluta om regionala ramar för utbudet inom gymnasieskolan, och att utbildningsutbudet i högre grad ska baseras på den regionala arbetsmarknadens behov. Förslagen innebär stora och kostsamma systemförändringar och det är högst osäkert om förslagen leder till högre effektivitet eller bättre kompetensförsörjning.

\n\n\n\n

I Norge är det fortsatt en politisk debatt om privata förskolor och regelverket kring bemanning har ändrats under året. För närvarande pågår en utredning som berör förändringar i olika delar av finansieringssystemet, krav på förskolans organisation, redovisningskrav och rapporteringsskyldigheter till kommunen vid försäljning av fristående förskolor. Detta är en del i processen att se över det befintliga regelverket för förskolor i Norge. Det har även diskuterats att det ska införas som krav att förskolor ska organiseras som en enskild juridisk enhet.

\n\n\n\n

Gemensamt för olika politiska förslag är att processerna ofta är långa och förslagen måste granskas av olika remissinstanser där vi ofta deltar. Vid omfattande kritik kan det vara svårt att samla majoritet i riksdagen och regeringen kan då välja att gå fram med enstaka delar i förslaget. De måste även formuleras i juridiskt genomförbara förslag som också måste röstas igenom i respektive lands riksdag.

Vi verkar på en starkt reglerad marknad i samtliga länder där bolaget har verksamhet. Brott mot lagar och regler kan medföra inskränkningar, ökade operativa kostnader eller andra ökade kostnader till följd av böter eller andra påföljder samt leda till att koncernens motparter ges rätt att säga upp eller ändra avtal som ingåtts med koncernen.

\n\n\n\n

Den politiska, ekonomiska och regulatoriska miljön är föränderlig och politiska faktorer och/eller politiska beslut skulle kunna ha en negativ inverkan på koncernens lönsamhet.

Norge har infört lagstiftning som reglerar personaltätheten i alla förskolor, kommunala såväl som fristående. Vår bedömning är fortsatt att större aktörer, såsom vi, inte kommer att erhålla fullgod kompensation under den tvååriga överbryggningsperioden till dess att skolpengen reflekterar de nya kostnadsnivåerna. Vidare har Stortinget beslutat att centralisera den ekonomiska tillsynen av fristående förskolor. Förslaget innebär att ett nationellt tillsynsorgan ska inrättas och ha det övergripande ekonomiska tillsynsansvaret, denna tillsyn har tidigare utförts av varje kommun. Kommunerna kommer fortfarande att ha till tillsynsansvar när det gäller regler som inte handlar om ekonomi.

\n\n\n\n

I Sverige har riksdagen beslutat om förändringar i skollagen för den kommunala vuxenutbildningen. Förändringen trädde ikraft den 1 juli 2020 och innebär att målet för komvux kompletteras. Komvux är nu en tydligare del av kompetensförsörjningssystemet. Vidare ändras prioriteringsgrunden så att inte bara de med minst utbildning får studera, utan även arbetslösa och vuxna i behov av yrkesväxling ska prioriteras.

\n\n\n\n

Koncernens verksamhet är beroende av olika ersättningssystem och prisbeslut som fastställs av lokala, regionala och nationella myndigheter. Enligt lag i Sverige och Norge ska lika villkor gälla mellan verksamhet som bedrivs i kommunal regi och verksamhet som bedrivs av fristående aktör. Kommunernas prissättningsprocess varierar emellertid kraftigt dels mellan olika kommuner, dels över tid. Priserna baseras på kommunernas budget i Sverige, och i Norge på kommunernas utfall från två år tidigare, plus en indexuppräkning. Den totala kostnaden delas med antalet elever och påverkas således även av kommunernas kapacitetsutnyttjande. Priserna kan både öka och minska från år till år i en specifik kommun.

\n\n\n\n

Det finns vidare en risk att generella kostnadsökningar, som ökade kostnader för hyror och högre lärarlöner, inte får omedelbart genomslag i den offentliga ersättningen till fristående skolor. Vi kan därmed drabbas av avsevärt högre kostnader, men kan inte alltid påräkna att få ersättning för detta när kostnaderna uppkommer, utan först i ett senare skede via exempelvis skolpengen eller retroaktiva ersättningar.

\n","chosen":false,"selected":false},{"id":1213,"title":"Finansiella risker","originalTitle":"Finansiella risker","active":true,"originalContent":"\n

Finansiella risker inkluderar kredit-, likviditets-, refinansiering-, ränte och valutarisker.

\n\n\n\n

: \n
Verksamheten har ett positivt kassaflöde och skolsystemets modell med förskottsbetalning innebär att verksamheten har ett negativt rörelsekapital. Koncernens rörelsetillgångar utgörs bland annat av kundfordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Kundförluster kan uppkomma om kunden inte kan betala. Koncernens fordringar är nästan uteslutande mot stat, kommun och myndigheter, där risken för obestånd är liten, varför AcadeMedias kreditrisk bedöms som låg. Kommunerna betalar idag skolpeng månadsvis i förskott. Det finns en möjlig risk att kommunerna ändrar denna betalningsmodell vilket skulle påverka AcadeMedias rörelsekapital negativt. Det skulle dock drabba mindre fristående aktörer mycket hårt och skulle kanske göra det omöjligt för mindre förskolor att klara sin likviditet. Därför bedömer AcadeMedia att denna risk är begränsad.
\n
: \n
Likviditetsrisken är risken för att AcadeMedia inte kan fullgöra sina betalningsåtaganden för finansiella skulder medan refinansieringsrisken är risken att refinansiering av lån inte kan ske eller inte kan ske till acceptabla villkor. Likviditets- och refinansieringsrisker hanteras centralt. Refinansieringsrisken hanteras genom kreditfaciliteter inom ramen för befintliga låneavtal, att fastighetsinnehav i Norge finansieras långsiktigt genom Husbanken samt att koncernen arbetar med flera banker. Likviditetsrisken hanteras genom att bolaget alltid skall ha en tillgänglig likviditetsreserv samt löpande prognostisera kassaflöden. För att underlätta likviditetsplanering och likviditetsstyrning har koncernen cashpooler.
\n
: \n
AcadeMedias ränterisk relaterar till koncernens långfristiga upplåning, inklusive fastighetslånen i Husbanken. Vid räkenskapsårets utgång var 100 procent av upplåningen till rörlig ränta (sex månader). En ökning av den rörliga räntan med en procent ger en effekt på koncernens räntekostnader med 25 (30) MSEK.
\n
: \n
AcadeMedia bedriver verksamhet i Norge och Tyskland och exponeras därmed för valutarisk, främst avseende norska kronor men även euro, dels transaktionsexponering och dels omräkningsexponering. Transaktionsexponeringen är begränsad då såväl intäkter som kostnader i allt väsentligt är denominerade i lokal valuta. Omräkningsexponeringen uppkommer som en följd av koncernens nettotillgångar i utländsk valuta omräknas till svenska kronor, samt att resultatet omräknas till svenska kronor. Valutaexponeringen i nettotillgångar hanteras genom att de helt eller delvis finansieras med lån i lokal valuta. Nettotillgångar i utländsk valuta per 30 juni 2020 var 567 MNOK respektive 19 MEUR.
\n

\n","chosen":false,"selected":false}],"fullWidth":true,"colorActive":"#ebfdf7","colorHover":"#dbfbf2","lightText":false,"activeTabIndex":3,"parentTitle":"Risk och riskhantering"}