×
 

Vem ska lägga våra golv i framtiden?      

Bristen på yrkesutbildad arbetskraft är stor i Sverige. Och ännu större väntas den bli i framtiden. Enligt en färsk rapport från Svenskt näringsliv kommer det att saknas 300 000 yrkesutbildade år 2035.

– Det är ett ganska frustrerande läge vi hamnat i, säger Susanne Christenson, utbildningsdirektör för AcadeMedias praktiska gymnasieskolor.  

– Å ena sidan har vi många företag som vill och behöver anställa personer med yrkesutbildning, å andra sidan väljer bara var tredje elev ett yrkesprogram på gymnasiet. Här finns en växande matchningsproblematik som vi behöver göra något åt. Det handlar inte om att hindra människor från att läsa akademiska högskoleutbildningar, men Sverige behöver också beläggningsarbetare, vårdbiträden, plattsättare, barnskötare och ställningsbyggare, säger hon. 

?Vi behöver göra mer ? och slå hål på myter? 

Vilka insatser är det då som behövs? Susanne Christenson pekar både på vikten av att utveckla yrkesprogrammen och att skapa bättre samverkan med näringsliv och branschorganisationer. Men kanske viktigast av allt: slå hål på myter och fördomar om yrkesutbildningar. 

– En farhåga som många nog har är att man låser sig till ett specifikt yrke, säger Susanne Christenson. Hur många 16-åringar vet exakt vad de vill jobba med i framtiden? Men i verkligheten öppnar yrkesutbildningar ofta många dörrar. Du måste inte bli snickare för att du läser bygg- och anläggningsprogrammet, du kan lika gärna bli murare, stenmontör, gastekniker, golvläggare, järnvägstekniker eller betongarbetare. 

– Här har vi som jobbar med yrkesutbildningar naturligtvis ett stort ansvar att berätta om våra utbildningar och vilka möjligheter de skapar. Att eleverna möts av moderna och ändamålsenliga undervisningslokaler är också viktigt, både för att skapa förutsättningar för bra undervisning och för att visa att vi verkligen satsar på yrkesutbildningar. De senaste åren har vi rustat upp flera skolor och moderniserat deras verkstäder, berättar Susanne Christenson. 

Högskolebehörighetens vara eller icke vara 

Den som läser ett yrkesprogram på gymnasiet idag kan välja till en högskoleförberedande inriktning, något många också gör. I fall högskolebehörigheten ska vara något som elever ska välja till eller välja bort har debatterats flitigt de senaste åren. 

– En del menar att fler skulle välja ett yrkesprogram om högskolebehörigheten ingick i grundutbildningen, och att man aktivt fick välja bort den istället för tvärtom. Det ligger kanske något i det men jag tror att vi behöver tänka lite bredare. Faktum är att den högskolebehörighet som kan väljas till på yrkesprogrammen idag ger rätt begränsade möjligheter till högre studier, säger Susanne Christenson. 

– En idé skulle kunna vara att göra en ännu tydligare indelning. Ett spår helt utan högskolebehörighet, med starkt fokus på jobb direkt efter examen, och ett spår med en utökad högskolebehörighet jämfört med idag, för personer som kanske vill utbilda sig till civilingenjörer i framtiden men samtidigt ha erfarenhet av att ha hållit i en hammare. På så vis skulle man kunna göra yrkesutbildningarna attraktiva för fler, säger hon. 

Gemensamt ansvar 

Ett nära samarbete med näringsliv och branschorganisationer är en förutsättning - de vet vilka kompetenser som behövs i framtiden. Denna samverkan kan utvecklas ytterligare, tror Susanne Christenson. 

– Det finns nationella programråd och lokala programråd på varje skola. Detta är inte särskilt reglerat i dagsläget och ansvaret att få till de lokala programråden ligger helt på den enskilda skolan. Jag tror att det vore bra om man skapade en modell där både skola och bransch tog ett ansvar för att programråden genomförs på ett bra sätt, och kanske borde man ha ett gemensamt för hela orten där både gymnasieskola och vuxenutbildning ingår. Så att man jobbar tillsammans och mer sammanhållet med de här frågorna, säger hon. 

– Vi kommer i närtid att genomföra en undersökning bland företag på orter där vi har yrkesutbildningar, för att ta reda på hur de skulle vilja att de lokala branschråden utvecklades. Att den lokala samverkan fungerar bra är en nyckel både för skolan och för de företag som behöver anställa, säger Susanne Christenson. 

Yrkesutbildning ? en bra investering för framtiden 

Att se över utbildningarnas innehåll och modeller för samverkan är en bit på vägen, men Susanne Christenson betonar hur viktigt det är att få till en attitydförändring. 

– Statistiken talar sitt tydliga språk, en yrkesutbildning på gymnasiet är en bra investering i den egna framtiden. Jag är övertygad om att vi kan jämna ut balansen mellan de teoretiska högskoleförberedande programmen och yrkesutbildningar, men det krävs att många drar sitt strå till stacken. Jag tror att alla är överens om att det vore väldigt dåligt för Sverige att sakna 300 000 yrkesutbildade om mindre än femton år. Vi måste börja prata om yrkesutbildningar som de framtidsutbildningar de är, säger hon.