Skolpeng - snart en 50-årig begreppshistoria
Begreppet "skolpeng" är inte lagfäst men används i debatten
Begreppet "skolpeng" har aldrig använts i lagtexter men har regelbundet återkommit i debatten om den svenska skolans finansiering, ända sedan 1970-talet. Typiskt sett ska en skolpengsbaserad finansieringsmodell bygga på en fastställd genomsnittskostnad per elev i skolan som drivs i offentlig regi. Elevtalen blir styrande för skolpengsnivån och även den specifika skolans intäkter. Detta gör att skolpengen ofta beskrivs som ett system där elever tar med sig sin skolpeng om eleven byter skola.
Så sent som 2022 avslutade Riksrevisionen en genomlysning av finansieringen av fristående skolor och valde i sin rapport att referera till bidragsbeloppen som just skolpeng, kanske eftersom många kommuner tillämpar en modell med genomsnittskostnad och eftersom aktuell lagstiftning saknar annat begrepp att använda istället.
Skolpeng sett som ett ekonomiskt styrmedel
Med det tidiga 90-talets övergång till mål- och resultatstyrning samt decentralisering av den svenska skolan kom skolans finansiering att ses som ett styrmedel och verktyg för effektiv resursallokering. Anslagsmodellerna schabloniserades och inom ramen för kommunbidragssystemet infördes viktning utifrån demografi och socioekonomisk bakgrund. Systemet ska i grunden borga för likvärdighet, snarare än likriktning. I samband med denna översyn av skolans finansiering uttalade regeringen en ambition att även se över anslag till fristående skolor (som vid tiden i regel utgjordes av en mix av riktade statsbidrag och/eller frivilliga kommunala bidrag samt föräldraavgifter). Syftet var att skapa mer jämförbara ekonomiska förhållanden för alla skolor oavsett huvudman.
Valfrihet är ett bärande element för att en sådan styrmodell ska få god och avsedd effekt. I 1992 års ekonomiska vårproposition aviserade regeringen följaktligen en kommande friskolereform, genom att bland annat uttryckligen benämna den tilltänkta finansieringsmodell som ett skolpengssystem. Friskolereformen genomfördes etappvis genom löpande ändringar av lagstiftningen, även om de avgörande förändringarna trädde i kraft den 1 juli 1992.
Reformen innebar bland annat:
- Att kommunen tilldelades ett utökat kommunbidrag som omfattande samtliga skolpliktiga elever i kommunen oavsett i vilken skola eleven går.
- Att kommunen fördelar resurser till fristående skolor motsvarande genomsnittskostnaden per elev i kommunens grundskoleverksamhet.
- Att skolvalet blev friare för eleverna genom att antagningen till friskolor inte behövde godkännas av kommunen.
I avsnittet om beräkningsgrund och inskränkningar i kommunernas bidragsskyldighet framgår det att regelverket rörande skolpengen har justerats, byggts ut och skrivits om under åren, men att de bärande beståndsdelarna är desamma.
Likabehandlingsprincipen och konkurrensneutralitet
Den senaste genomgripande översynen av bidragssystemet för enskilda huvudmän (friskolor) skedde 2009 varvid regeringen la fram propositionen Offentliga bidrag på lika villkor. Bidragssystemet tydliggjordes, ingående bidragsgrundande kostnadsposter spaltades upp och möjligheten för viktning på basis av en skolenhets åtagande slopades. Likabehandlingsprincipen (ibland kallad lika villkorsprincipen efter utredningens titel) skulle bli central i all bidragsgivning , vilket innebär att anslagen till enskilda huvudmän i princip inte ska under- eller överstiga de anslag en kommun lämnar till skolor av motsvarande slag i egen regi. Målet är att säkra "konkurrensneutralitet" för alla skolor som tar emot elever från en kommun. Inga skolenheter (varken kommunala eller fristående) ska typiskt sett kunna förfördelas på grund av snedfördelning av resurser. Det ska råda sund konkurrens mellan skolorna vilket i sin tur ska stimulera mångfald och pedagogisk innovation.
Vad som idag avses med skolpeng?
I skollagens mening åsyftas med begreppet skolpeng det bidrag som hemkommunen lämnar till huvudman för en fristående skolenhet där någon eller några av följande tillståndspliktiga verksamheter bedrivs: förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. Bidrag ska fastställas per barn/elev och utbetalas utifrån antalet inskrivna barn/elever vid den fristående skolenheten. En förutsättning är givetvis att barnet/eleven är folkbokförd i den bidragsgivande kommunen.
Bidraget består av ett grundbelopp som ska avse ersättning för ett flertal olika kostnadsposter och i förekommande fall tillkommer ett tilläggsbelopp för elever med ett extraordinärt behov av särskilt stöd. Tilläggsbelopp finns också för modersmål och lovskola.
Med undantag för vissa historiska tillbakablickar, ska skolpeng på denna sida förstås utifrån lagstiftningens nuvarande lydelse och såsom lagens definitioner uttolkas i rättspraxis.
Referenser detta avsnitt samt förslag på vidareläsning:
