×
 

8 av 10 friskoleelever går i en skola med aktiebolag som driftsform

Ska aktiebolag få äga skolor? Det är en hett omdebatterad fråga och både fackförbund och politiska partier driver linjen att ägarformen inte passar för skolan. Men samtidigt som de vill fasa ut skolor på grund av att skolornas ägare valt en viss driftsform säger de sig värna både friskolor och valfrihet. Det är svårt att få ihop eftersom 8 av 10 friskoleelever går i skolor som ägs av just aktiebolag.

Sverige är långt ifrån ensamt om att ha privata alternativ inom utbildningssektorn. I de flesta länder finns det skolor och universitet som ägs privat, skillnaden är att de ofta har dyra terminsavgifter och därmed bara är tillgängliga för familjer med tjock plånbok. I Sverige har vi valt en annan modell för att en enskild familjs ekonomiska förutsättningar inte ska styra vilken skola de kan välja för sina barn. 

När det gäller driftsform, alltså hur ägandet av en fristående skola ser ut, finns det olika traditioner runt om i världen. Många internationellt framstående skolor och universitet ägs av stiftelser och ideella föreningar. Sverige har också bra stiftelseägda skolor och fina skolor som ägs av föräldrakooperativ, där det finns ett stort engagemang från elevernas föräldrar. 

Om man tittar på utvecklingen av valfriheten i Sverige, och utbudet av skolor, så har aktiebolagen haft en nyckelroll. Ett aktiebolag har viljan och de ekonomiska musklerna att växa och göra bra och omtyckta skolor tillgängliga för fler genom att starta nya skolor. Här finns en skillnad mellan de olika driftsformerna. Gemensamt för majoriteten av de skolor som drivs av stiftelser eller ideella föreningar är att de sällan expanderar och därför förblir tillgängliga endast för ett fåtal. 

En förutsättning för att kunna starta fler skolor, och erbjuda fler elever möjlighet att välja mellan olika utbildningsalternativ, är att det finns företag och personer som är villiga att ta ansvar och investera långsiktigt. Att starta en ny skola är ett stort ekonomiskt åtagande och innebär alltid en risk. Det tar oftast flera år innan en nystartad skola har en ekonomi i balans och den genomsnittliga vinsten för en skola ligger på under fyra procent.  

Vinst ska inte heller förväxlas med aktieutdelning utan ses som det överskott en skola kan använda för att utveckla och utöka sin verksamhet. Den utdelning som görs till exempelvis aktieägare kan liknas vid ränta på satsat kapital. De senaste två åren har AcadeMedia haft en vinstutdelning på cirka 1 procent, vilket innebär att 99 procent av de ersättningar vi får för att bedriva utbildning stannar i företaget. 

Vi tror på en mångfald av aktörer inom skolan och efterlyser långsiktiga spelregler från politiken, som ger varje driftsform bästa möjliga förutsättningar att bidra till utvecklingen av svensk skola. 

Du kanske också är intresserad av