×
 

Bristande likvärdighet är en nationell fråga

Svensk skola har problem med bristande likvärdighet när det kommer till betygssättning. Det är allmänt känt och något som även slås fast av Skolverket i rapporten ”Likvärdiga betyg och meritvärden” (2020).


Rapporten pekar på stora brister i nuvarande betygssystem, eftersom det skapar dåliga förutsättningar för likvärdig betygssättning mellan skolor. Den lyfter också fram att tillgänglig data tyder på att det finns stora skillnader i hur lärare använder de nationella proven som stöd i betygsättningen.     

Den som följer skoldebatten kan lätt få intrycket att den bristande likvärdigheten i skolors betygssättning är friskolornas fel. Visst förekommer det att fristående skolor har anmärkningsvärt stora skillnader mellan resultat på nationella prov och satta betyg - det förekommer även på kommunala skolor. 2019 fick nästan 40 procent av grundskoleeleverna i Sverige ett högre slutbetyg i matematik än vad de presterat på det nationella provet. Skillnaderna mellan olika typer av huvudmän är små i sammanhanget, det handlar om skillnader på några få procentenheter.   

Att diskutera vilka skolor som har störst avvikelser bidrar därför inte till att lösa grundproblemet, även om stora avvikelser över tid naturligtvis är en varningsflagg för varje huvudman. Grundorsaken är att nuvarande betygsystem inte ger landets skolor tillräckligt tydliga ramar för att den nationella likvärdigheten ska kunna upprätthållas.  

Skolverkets rapport tydliggör att huvudansvaret för den bristande nationella likvärdigheten faller på själva betygssystemet - inte på enskilda huvudmän, skolor eller lärare.  

Inom AcadeMedia har vi ett gediget kvalitetsarbete och analyserar noga alla resultat ur olika aspekter. Vi arbetar också proaktivt och genomför många insatser för att, så långt som möjligt, säkerställa likvärdig bedömning och betygssättning.  Läs mer om vårt pågående arbete här.

Vi kan dock inte lösa grundproblemet, det måste staten göra. Vi efterlyser därför ett betygssystem som ger bättre förutsättningar för likvärdiga betyg.  

Nationella kunskapsmätningar  

Sverige är i princip det enda landet i OECD som saknar nationella kunskapsmätningar för att kunna mäta elevers kunskapsutveckling över tid. Istället tvingas vi i alltför hög grad förlita oss på de internationella mätningar som görs med flera års mellanrum, till exempel PISA.      

Avsaknaden av verktyg för att följa svenska elevers kunskapsutveckling över tid, i kombination med ett bristande betygsystem, skapar instabilitet i svensk skola. Detta behöver åtgärdas.  

Utöver nödvändiga förändringar i betygssystemet efterlyser vi därför även nationella kunskapsmätningar, som kan hjälpa Sverige att stå på egna ben och minska vårt beroende av internationella mätningar. Detta skulle också hjälpa till att stävja betygsinflationen.    

Vi föreslår:   

  • Att Sverige inför extern rättning av de nationella proven och att dess konstruktion ses över, så att de blir ett bättre bedömningsunderlag för lärarna.    
  • Att vi låter de nationella proven bli normerande för skolorna. Alltså att skolor tvingas bli mer återhållsamma i sin betygssättning om de har låga resultat på de nationella proven – och vice versa. Ett nationellt prov ska dock aldrig ensamt avgöra slutbetyget för en enskild elev.  

Detta skulle ge en betydligt stadigare ledstång för landets skolor att hålla sig i. 

Du kanske också är intresserad av