×

 

Låt inte symbolpolitiken och vinstfobi styra skolbesluten

Debattinlägg publicerat på GP Debatt 2015-11-02

I Sverige har friskolor och valfrihet verkat i samhället under drygt 20 år. När fakta läggs på bordet är det otvetydigt så att friskolesystemet bör betraktas som den mest framgångsrika utbildningspolitiska reformen som genomförts i modern tid.
Elever sitter i klassrum och pluggar

Av Skolverkets offentliga statistik för 2014 framgår att resultaten – hur man än mäter – generellt sett är bättre i fristående grund- och gymnasieskolor än i kommunala skolor. Några siffror ur det digra materialet:

  • 84,4 procent av eleverna i fristående skolor i årskurs 9 klarade kunskapskraven i alla ämnen. För kommunala skolor är resultatet 75,9 procent.
  • I gymnasieskolan fick 75,7 procent av eleverna i fristående skolor ett avgångsbetyg 2014 efter tre år i gymnasiet. Motsvarande siffra för kommunala gymnasieskolor är 69,0 procent.
  • 23 procent av eleverna i fristående skolor är antingen födda utomlands, eller har utländsk bakgrund, motsvarande andel för kommunala skolor är 21 procent.
  • Av elever som fötts utomlands är det en större andel som når kunskapskraven i alla ämnen i fristående grundskolor. Andelen är 75 procent i fristående skolor mot 46 procent i kommunalt drivna skolor.

Vi som leder och representerar fristående utbildningsorganisationer är således verksamma i en miljö som samfällt har visat sig kunna lyfta kvaliteten i den svenska skolan. Vi har varit med länge, och vi har byggt upp något vi är mycket stolta över.

Vi har bättre resultat på nationella prov och en högre andel elever som är behöriga till vidare studier. Skolinspektionen har vid flera granskningar lyft fram de stora svenska friskoleföretagens kvalitetssystem och sätt att arbeta som en förebild. Stanfordprofessorn Nicholas Bloom når samma slutsats, även i internationell jämförelse, i en stor studie av hur väl organisationer leds.

Rekordmånga i kö

Friskolesystemets utbildningspolitiska framgång manifesteras och förstärks av elevers och föräldrars stora intresse för studier på fristående skolor. Den här hösten har rekordmånga elever börjat på fristående skolor. Bara till de skolor som våra företag ansvarar för står dessutom långt över 100 000 barn i kö. Det innebär att friskolereformen är den mest framgångsrika valfrihetsreformen som genomförts i Sverige. Valfriheten gäller alla, ingen kan köpa sig förbi systemet.

Denna valfrihet används också av många familjer i vad man brukar kalla socioekonomiskt svaga områden, valfriheten innebär för dem att de kan skapa en bättre framtid för sina barn. Många av våra skolor har 30–40 procent elever med utländsk bakgrund.

Just nu kommer många flyktingar till Sverige och vi tar emot så många vi har plats för på våra skolor. Problemet för oss är att våra skolor ofta är fulla, och har kö. Fler friskolor, inte färre, är en viktig del av lösningen här.

Beklämmande påverkan

Mot denna bakgrund av framsteg är det beklämmande att företags- och valfrihetsmotståndare ännu efter snart ett kvarts sekel kan styra och påverka regeringspolitiken på detta område. Okunskap och populism utgör en stor del av underlaget för den så kallade Reepaluutredningen. Intresset för kvalitet, pedagogik och utveckling är närmast obefintligt. Företags- och valfrihetsmotståndarna ägnar sig i stället åt att misstänkliggöra privata företag.

Vi har emellertid ett optimistiskt sinnelag. Ingen politiker i regering eller i opposition kan blunda för problemen som finns i utbildningssektorn. Den fristående sektorns kunskapsresultat är förvisso klart bättre än övrigas. Men likafullt är det långt kvar till dess att varje elev i varje skola når kunskapsmålen. Något annat långsiktigt mål än 100 procent kan vi inte ha.

Friskolesystemet har växt fram under drygt 20 år. Modellen blir såklart aldrig ”färdig”. Samhället utvecklas ständigt och det kommer alltid finnas behov för anpassningar för att öka tryggheten och stabiliteten i systemet. Det vi stillsamt begär är att respekteras för det arbete och de resultat som tusentals medarbetare inom våra utbildningsföretag åstadkommer i elevernas och det allmännas tjänst varje dag. Låt inte symbolpolitik och vinstfobier styra.

Politiken har viktiga fördelningspolitiska och kontrollerande uppgifter på utbildningsområdet. Alla elever i Sverige har rätt till en likvärdig utbildning som tar hänsyn till elevernas olika förutsättningar, och en utbildning som inte styrs av föräldrarnas plånbok. I politikens uppgift bör dock inte ingå att utifrån tycke och smak bestämma driftsformerna för skolans huvudmän. Inga gräddfiler för vare sig företag eller förvaltningar kan försvaras.

Stor bredd och mångfald

Våra företag representerar inte bara en pedagogisk mångfald, utan är i sig själva exempel på en stor bredd när det kommer till ägandet. AcadeMedia ägs nu av ett private equity företag men planerar för en eventuell börsnotering. Internationella Engelska Skolan ägs gemensamt av grundaren och av nya investerare.

Att gynna och / eller diskvalificera någon av dessa ägarlösningar / driftsformer vore djupt osakligt och på vanlig svenska lika dumt som att förbjuda en kommun eller ett kooperativ att äga och driva skolor.

Företagen som verkar inom sektorer som finansieras med offentliga medel ska självfallet ha en god samhällsmoral och leva upp till adekvata krav på öppenhet. På sista raden kan och ska det dock inte vara något annat än förbättrade kunskapsresultat för alla elever som är det moraliska och politiska rättesnöret. Och på det området behöver vi alla hjälpas åt. Skolsverige behöver ett rejält lyft.

Ralph Riber, VD Internationella Engelska Skolan
Marcus Strömberg, VD AcadeMedia