×
 

Skolans finansiering

I Sverige får alla elever en skolpeng som de tar med sig till den skola de väljer - oavsett om den är kommunal eller fristående. I grunden är detta ett bra system, men precis som när det gäller skolvalet behöver finansieringen ses över och förbättras.

Ett bekymmer med dagens skolpeng är att det är för stora skillnader mellan kommuner. Att en utbildningsplats i en kommun kan få kosta betydligt mer än motsvarande i en annan kommun är bekymmersamt för likvärdigheten i svensk skola. Skolpengen styrs i allt för hög utsträckning av den enskilda kommunens budget, prioriteringar och resursfördelningsmodeller. Att kommuner värderar utbildning olika högt skapar orättvisor nationellt.

AcadeMedia föreslår därför att det tas fram en nationell modell för hur skolpengen ska räknas ut, så att det görs på samma sätt i hela landet.

Ska elever på kommunala och fristående skolor få samma skolpeng?

Skolpengen ska täcka samma kostnader oavsett om skolan är kommunal eller fristående, alltså driften av utbildningsverksamheten. Däremot har kommuner ofta högre kostnader för administration, och ersättning för detta betalas i dagsläget ut som ett schablonbelopp om tre procent av grundbeloppet. Här menar vi att en kommun istället borde få ersättning för de faktiska administrationskostnaderna, som ofta överstiger tre procent.

En kommun har även ett utökat ansvar eftersom de enligt lag är skyldiga att erbjuda alla elever utbildningsplats. En full kommunal skola kan alltså tvingas att bygga ut sin verksamhet, vilket naturligtvis innebär ökade kostnader. En fristående begränsas däremot av nuvarande regelverk och kan inte lika snabbt utöka sin verksamhet.

En del anser därför att skolpengen ska vara högre till en elev som väljer en kommunal skola istället för en fristående. Det vill säga att en kommun ska kompenseras ekonomiskt för att ha platsberedskap, för att vid behov kunna utöka en skola. Vi anser att det är mer rimligt att en skola som tvingas utöka antalet platser på det här sättet ersätts för de faktiska kostnader det medför.

Skolpengen består av sju delar

  • Undervisning. Avser kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, undervisande medarbetare, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av medarbetarna och liknande kostnader,
  • Lärverktyg. Avser kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader,
  • Elevhälsa. Avser kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser,
  • Måltider. Avser kostnader för livsmedel, medarbetare, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader,
  • Administration. Avser administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet.
  • Mervärdesskatt. Avser ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp).
  • Lokalkostnader. Avser kostnader för hyra, driftskostnader, inventarier som inte är läromedel, kapitalkostnader i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering.

Ställ en fråga

Hittar du inte svaret på din fråga? Använd formuläret nedan för att ställa din fråga till oss.

Du kanske också är intresserad av