Vanliga frågor

Med glädjebetyg avses ofta stora skillnader mellan elevers slutbetyg och resultat på nationella prov. Det är ett stort problem, inte bara på friskolor utan i hela landet. Det finns friskolor med stora avvikelser, även hos oss, det finns också kommunala skolor som har stora avvikelser. Både Skolverket och Riksrevisionen har slagit fast att dagens betygssystem gör det omöjligt att säkerställa nationellt likvärdig betygssättning i svensk skola. Om huvudmannen är kommunal eller fristående kan enligt Skolverket i väldigt liten utsträckning förklara betygsavvikelser. Det stora problemet är istället den relativa betygssättningen som kan förklara 25-40 procent av avvikelserna. Relativ betygssättning innebär att betygssättningen tenderar att anpassas till prestationsnivån på
skolant. Läs mer i Skolverkets rapport Likvärdiga betyg och meritvärden.

AcadeMedia har i många år arbetat med frågor som rör likvärdig bedömning och betygssättning. Sedan 2019 har vi en obligatorisk kurs för lärare och rektorer genom Karlstads universitet. Under 2022 sjösattes ett stort åtgärdspaket som bland annat innehöll skärpta riktlinjer för arbetet med betygssättning och stödmaterial. AcadeMedia har också låtit genomföra två externa granskningar av arbetet med likvärdig bedömning och betygssättning inom våra grund- och gymnasieskolor. Läs mer om det arbetet här.

”Glädjebetyg” är ett begrepp som ofta används för att beskriva stora avvikelser mellan elevers resultat på de nationella proven och deras slutbetyg. Om slutbetygen på en skola är betydligt högre än resultaten på de nationella proven i ett eller flera ämnen brukar det beskrivas som ”glädjebetyg” i skoldebatten. Enligt skollagen ska resultaten på de nationella proven ”särskilt beaktas” när lärare sätter betyg, men det finns ingenting som säger att det måste finnas en total överensstämmelse. Elever kan alltså både få ett högre och lägre slutbetyg än vad de presterade på de nationella proven. Avvikelser ska dock alltid kunna motiveras och stora avvikelser brukar vara skäl att titta närmare på en skolas arbete med betyg och bedömning.

99 procent av de ersättningar som AcadeMedia får, främst via skolpengen, stannar i företaget. De används till att investera i våra verksamheter, skapa bättre utbildningar och fler utbildningsplatser där behov finns. 

2021/22 var omsättningen drygt 14 miljarder. En stabil ekonomi är en förutsättning för långsiktighet. Det skapar trygghet för våra verksamheter och innebär att vi har förmågan att hantera oförutsedda händelser. 

Aktuell finansiell information finns alltid på våra sidor för investerare.

De ersättningar som AcadeMedia får, främst via skolpengen, används till befintliga verksamheter. När vi däremot gör större satsningar, exempelvis startar nya skolor, gör omfattande ombyggnationer eller utvecklar vår kvalitetsledningsmodell som är unik i sitt slag i Sverige, görs det ofta med hjälp av att ägare går in med pengar.  

Ett konkret exempel är att AcadeMedia nu bygger Stockholms två största gymnasiecampus för att möta ett tydligt behov av fler gymnasieplatser i staden. Detta innebär ett hyresåtagande på nästan en miljard, en satsning som vore omöjlig att göra utan de resurser som AcadeMedia och våra ägare har. 

Den utdelning som görs på aktier, och som beslutas av årsstämman, kan ses som ränta på investerat kapital. AcadeMedia har delat ut pengar vid tre tillfällen, sammanlagt 475 miljoner. Detta motsvarar cirka 1,3 procent av företagets totala omsättning för dessa år. 

Sedan 2016 har AcadeMedias ägare gått in med sammanlagt 740 miljoner kronor.

Utdelning
2019: 132 miljoner
2020: 158 miljoner
2021: 185 miljoner

Det finns olika ägarformer, men aktiebolag är den allra vanligaste. 8 av 10 friskoleelever går i en skola som ägs av ett aktiebolag.

Vinst handlar i grund och botten om att få ränta på investerat kapital. Att starta friskola är inte riskfritt, den som gör det investerar oftast mer än vad som täcks av skolpengen. Även AcadeMedias ägare har gått in med mycket pengar – drygt 700 miljoner sedan 2016. Dessa investeringar gör att vi kan utveckla våra verksamheter och starta fler skolor där behoven är stora.

Då är det också rimligt att våra ägare får viss utdelning på de pengar de går in med. Hittills har våra ägare gått in med mer pengar än vad som tagits ut.

Först och främst är det viktigt att inte förväxla vinst med vinstutdelning. Den genomsnittliga vinsten för fristående skolor är cirka 3-4 procent och andelen som delas ut är betydligt mindre än så.

En undersökning som Demoskop genomförde i december 2020 visar att många kraftigt överskattar hur stora vinster friskolor gör. Hela 78 procent svarade att de tror att mer än 10 procent av en friskolas omsättning blir till vinst. I samma undersökning svarade 73 procent att de anser att en friskola ska få göra vinst och 43 procent tycker att en vinst som är minst sex procent av omsättningen är rimlig. Detta visar att frågan om vinster är komplex och inte så svartvit som den ofta framställs. 

Koncernbidrag är den term som används för att beskriva pengar som flyttas mellan bolag i samma koncern. Det primära syftet med koncernbidrag är att jämna ut det skattemässiga resultatet.

Även kommuner flyttar pengar mellan olika kommunalt ägda bolag enligt samma princip, för att täcka upp där det behövs.

Det finns strikta bestämmelser för hur koncernbidrag får göras och på vilket sätt dessa ska bokföras och beskattas. Detta regleras i skattelagstiftningen. För att koncernbidrag ska vara avdragsgilla får de till exempel inte ges till utländska bolag som inte betalar skatt i Sverige.

Läs mer om koncernbidrag på Skatteverkets webbplats.

Skolpengen till fristående skolor baseras på den budgeterade kostnaden per elev i den kommunala skolan. Varje skola har rätt till samma grundersättning per elev. Det finns specifika scenarier där friskolor kan bli överkompenserade, till exempel om en full friskola får höjd skolpeng till följd av att de kommunala skolorna tvingas göra organisatoriska förändringar som gör att kostnaderna per elev ökar. Detta kan exempelvis ske om många elever börjar eller slutar. Men även fristående skolor drabbas av oförutsedda variationer i elevunderlaget, det är långt ifrån alla friskolor som är fulla och har elever i kö.

Det finns också scenarier som kan leda till att friskolor får för låg ersättning i förhållande till de kommunala skolorna. Skolpengen till fristående skolor kan till exempel påverkas av hur kommunen väljer att bokföra sina lokalkostnader. En annan faktor som kan påverka fördelningen är administrationskostnader. Friskolor ersätts för sina administrationskostnader med tre procent av skolpengen, men kommunens kostnader för administration är ofta betydligt högre.

De problem som finns med dagens finansieringssystem löses inte genom att sänka skolpengen för friskolor. Här kan du läsa mer om hur vi ser på skolpengsfrågan: https://academedia.se/om-academedia/samhalle/skolpengen/

En kommun har alltid ett ansvar att erbjuda alla elever skolplats, en sådan beredskap behöver finnas. Kostnaden för denna beredskap är dock inget som drabbar enskilda kommunala skolor och ingår därmed inte heller i beräkningen av skolpengen till fristående skolor.

Vi tycker att den svenska modellen med fritt skolval är bra. Det är ett system där varken bostadsadress eller plånbok begränsar föräldrars möjligheter att välja vilken skola deras barn ska gå på. Men systemet behöver utvecklas. Läs mer om våra förslag här.

Nej, de som står i kön tas in i tur och ordning. Om fler elever söker till en fristående skola än det finns platser, så finns regler för urval. Det kan då handla om syskonförtur eller närhetsprincip. Vi kan aldrig välja elever, det är elever som väljer skola.

Vi tycker dock att skolvalet behöver utvecklas, det vore till exempel bra med en gemensam kö i kommunen. Läs mer om hur vi ser på skolvalet här: https://academedia.se/om-academedia/samhalle/det-fria-skolvalet/

Den dominerade orsaken till skolsegregationen i Sverige är att vi bor segregerat, och att många går i en skola nära hemmet. Det finns dock studier som tyder på att det fria skolvalet i viss mån spär på segregationen.

Det fria skolvalet skulle kunna vara ett verktyg för att mildra boendesegregationens effekter på skolan, men för att det ska funka är det viktigt att alla – inte bara vissa – väljer skola. Vi tycker att skolvalet ska göras obligatoriskt, först då kan det bli ett välfungerande verktyg mot segregation.

Det fria skolvalet gör det möjligt för alla familjer att söka den skola de vill utan att behöva flytta. Läs mer om hur vi ser på skolvalet här: https://academedia.se/om-academedia/samhalle/det-fria-skolvalet/

Nej, så funkar det inte. Den som vill starta en skola måste kunna visa att det finns ett elevunderlag och Skolinspektionen måste godkänna ansökan. Kommunen får också ha synpunkter på etableringen. På senare år har kraven på den som vill starta en skola blivit tuffare, något som också lett till att färre ansökt om att få starta.

På Skolinspektionens webbplats finns information om hur det går till: https://www.skolinspektionen.se/rad-och-vagledning/fragor-och-svar/tillstand-for-fristaende-skola/

De allra flesta länder har privata/fristående skolor, det som skiljer är hur de finansieras och vem som därmed har möjlighet att gå där. Det är vanligt att motsvarigheten till svenska friskolor i andra länder delvis finansieras med avgifter.

I Sverige är det dock inte tillåtet för skolor att ta ut terminsavgifter. Vårt system gör det därför möjligt för alla att välja skola, oavsett hur stor plånboken är. Om möjligheten att göra vinst togs bort helt hade färre friskolor startats, vilket hade begränsat mångfalden av skolor och därmed möjligheten att välja andra skolor än de kommunala.

Här kan du läsa mer om det svenska skolsystemet i ett internationellt perspektiv.

För att få äga skolor i Sverige behöver man klara Skolinspektionens ägar- och ledningsprövning – det finns strikta och tydliga krav på den som vill äga och driva skolor i Sverige. Dessa krav har dessutom blivit tuffare de senaste åren, det tycker vi är bra. Det är inte troligt att exempelvis kinesiska staten hade uppfyllt dessa.

Läs mer på Skolinspektionens webbplats: https://www.skolinspektionen.se/tillstand/fristaende-skola/agar–och-ledningsprovning/

En annan aspekt i ett sådant scenario är att medarbetare, vårdnadshavare och elever troligtvis hade reagerat mycket starkt. Många hade med stor sannolikhet valt att byta till andra skolor och arbetsplatser.

När mindre friskolor blir en del av AcadeMedia är det ofta för att grundarna, som många gånger också är rektorer och lärare, inte längre vill eller kan driva skolan vidare själva. Det är tufft och tidskrävande att driva en skola och som en del av en större koncern finns det mycket stöd och avlastning att få. Genom att sälja skolan kan grundarna säkerställa att den kan leva vidare och fortsätta att utvecklas – vilket är bra för mångfalden av skolor.

Ingen skola köps upp mot ägarens vilja.

Det finns olika skäl till att vi beslutar att avveckla en skola. Det vanligaste är att för få elever vill gå på den, och i stället väljer andra skolor. Antalet elever kan ibland sjunka snabbt samtidigt som skolan har kvar sina lokaler och ofta nästan hela personalgruppen – de elever som är kvar ska ju ha undervisning i alla ämnen. På en skola med få elever är det svårare att rekrytera heltidstjänster och svårare att hålla god kvalitet i undervisningen.

Detta är i längden en ekonomiskt ohållbar situation för alla skolor, både fristående och kommunala. Skolpengen, som ges per elev, måste täcka alla kostnader.

Vi avvecklar sällan skolor, och när vi gör det föregås beslutet alltid av en noggrann konsekvensanalys där alla andra möjligheter först utreds. När vi väl beslutat att avveckla en skola är ambitionen att göra det på ett sätt som påverkar elever, medarbetare och vårdnadshavare så lite som möjligt. Målet är också att alltid ha god samverkan med fack, kommun och andra närliggande skolor.

Ofta sker en avveckling successivt genom att intaget av nya elever stoppas, men att befintliga elever får gå klart sin utbildning. Detta är dock svårare inom grundskolan än på gymnasiet – att ha en avvecklingsprocess som pågår under många år hade sannolikt haft stor negativ inverkan på elevernas utbildning.
Det händer också att kommuner stänger skolor av samma skäl.