×
 

Vi behöver en folkrörelse för bättre psykisk hälsa

Debattartikeln är publicerad i Expressen den 21 juli 2020

Hur mår vi egentligen efter den här våren som kantats av händelser och stora utmaningar både på individ- och samhällsnivå? Isoleringens effekter, arbetslöshet och bristande känsla av ett meningsfullt sammanhang kommer att få konsekvenser. Det är dags för en folkrörelse för välmående om vi ska klara detta.
Porträttbild av Kristina Bähr

Alla behöver bidra för att motverka att psykisk ohälsa successivt ökar i spåren av Covid-19. Skolan och andra aktörer måste rustas inför det som kommer, därför behöver vi en folkrörelse för att skapa medvetenhet om hur vi kan göra för att må bättre.

Ett sätt att klara detta är konkreta tips för hur man kan hantera sina egna tankar och hur man kan stoppa negativa tankespiraler. Det är något jag även delar med mig av i Hjärnpodden, tillsammans med psykologen Petri Partanen.

1. Notera tankar och känslor

Vi behöver medvetandegöra och utmana våra tankefällor, så att vi inte hamnar i ett evigt ältande som inte leder någonstans. Det gäller att fundera över om den känslan jag känner just nu verkligen hjälper mig framåt till något konstruktivt.

2. Gör en god gärning för någon annan

Meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet är nödvändiga ingredienser för det psykiska välbefinnandet. Vi måste göra något för varandra för att må bra, människans behov av att känna sammanhang är avgörande. Vi mår bättre i en kontext med alla människor.

3. Skriv en tacksamhetsdagbok

Att skriva en tacksamhetsdagbok där du skriver ned för vad du är tacksam för, är ett bra redskap som dessutom kan bidra till det egna lärandet och perspektivtagande på sikt. Särskilt om du också försöker beskriva varför du känner tacksamhet och vad som orsakade att det hände. Att känna förundran innebär också välmående. Att skriva ned eller spela in vad du förundras över, och varför, är ett sätt att hålla kvar känslan, att “spara” den lite.

4. Skriv ett vanligt brev

Jag skrev nyligen ett tacksamhetsbrev till en av mina egna gymnasielärare eftersom hon var viktig för mig under en period i livet. Att skriva ett vanligt brev, på papper och sätta på frimärke är en handling som kräver att man formulerar sig innan man skriver. Det skiljer sig från när vi skriver på sociala medier eller dator. Jag uppmanar fler att skriva brev för hand eftersom man bromsar tanken och kräver att man formulerar sig. Genom att ta en bild på kuvertet med frimärket och dela på sociala medier under hashtagen #välmående2020 kan vi visa att vi är många som vill skapa något viktigt och bra tillsammans.

Människans kognitiva förmåga försämras betydligt när vi mår psykiskt dåligt. Elevhälsan har en viktig roll att tidigt upptäcka och ta hand om ungdomar som börjar må dåligt och det är särskilt viktigt nu när vi står inför en helt ny tid med nya utmaningar. Vi som är verksamma inom skolans värld har ett extra stort ansvar att vända detta och ge ungdomar hopp och verktyg till att hantera emotioner och ohjälpsamma tankar, men framför allt vara ett professionellt stöd som ser till hela människan.

Samverkan mellan skola, hem och sjukvården är viktig, men också andra vuxna i civilsamhället kan bidra. Vuxna behöver stå ut och bära ungas oro utan att förminska oron. Vi behöver hjälpa till att sortera och bekräfta adekvat oro och ge verktyg att hantera ohjälpsam oro. En meningsfull fritid är extra viktig, eftersom fysisk aktivitet och gemenskap är meningsskapande och ökar vårt psykiska välmående på ett fantastiskt sätt.

Nu måste alla hjälpas åt att hantera det vi står inför och hitta möjligheterna i pandemins bakvatten. Vi har inte tid att vänta.

Kristina Bähr, skolöverläkare på AcadeMedia, driver sedan 2015 podcasten Hjärnpodden.

Om Hjärnpodden

I Hjärnpodden samtalar Kristina med inbjudna gäster om det mänskliga beteendet kopplat till hjärnans arbetssätt och funktion. Hon var en av de första i poddvärlden och har som mest haft runt 50 000 nedladdningar per månad, utöver de som streamar.