×

 

Inga räntesnurror här inte

Porträttbild av Paula Hammerskog

Idag står det i DN att det är lätt för välfärdsbolagen att undvika skatt. Det är det kanske, ungefär lika lätt som för alla andra företag gissar jag eftersom alla lyder under samma regelverk.

DN berättar också hur man gör för att undvika skatt. Haken är bara att vi, som tas som exempel i texten, varken undviker skatt eller betalar särskilt låg bolagsskatt.

Hur kunde det bli så?

Den 20 maj fick jag ett mail från DN där två reportrar bad oss kontrollera ett excelark DN gjort.

Hej,

Vi gör just nu en genomgång av de stora välfärdsbolagen och deras utveckling de senaste åren. Vi har bland annat begärt uppgifter från Skatteverket om hur mycket bolagsskatt som välfärdsbolagen har betalat under 2010, 2011 0ch 2012. Som urvalsmetod har vi utgått från de bolag som koncernmodern i årsredovisningen redovisar som andelar i dotterbolag.
Vi bifogar en sammanställning över skatteinbetalningar och omsättning gällande er koncern och önskar ödmjukast att ni kontrollerar att siffrorna stämmer överens med era egna uppgifter.

vänligen

Hans Olsson
Kristoffer Törnmalm
DN

Det gjorde vi. Nu är ju sannolikheten rätt låg för att just Skatteverket skulle ha fel siffror på hur mycket skatt vi betalat in, man behöver därmed inte vara särskilt klipsk för att inse att det var något annat på gång. Vi har en komplicerad bolagsstruktur, som kan illustreras med just skatteinbetalningar, och vi är noga med att räkna rätt. Skatten måste ju beräknas på det beskattningsbara resultatet, inte på någon annan siffra.

Vi valde därför att svara DN med en grundlig förklaring till varför det ser ut så här. Den som är intresserad av svaret kan läsa det i slutet av den här bloggen.

Precis i inledningen av mitt mail står dock en utgång som borde fått DN att fundera ett varv till. Hela nyheten dödas nämligen. Så här skriver jag:

För att vara stentydlig – AcadeMedia skatteplanerar inte, vi vill betala rätt skatt och vi betalar rätt skatt. Vi har inga ägarlån, inga räntesnurror, alla lån vi har är vanliga banklån, de flesta ligger i Nordea. All skatt betalas i Sverige. För oss är det oerhört viktigt att betala rätt skatt, vilket vi gör.

Just nu funderar jag på vad i detta DN inte förstått. När de nogsamt beskriver hur räntesnurror fungerar och hur ägarlån kan användas till att ”föra miljardsummor ur landet”.

Läser man noga ser man i och för sig att allt i texten inte gäller alla. Varför DN väljer att antyda och insinuera, i stället för att tala klarspråk, funderar jag därmed också över. Det står alltså inte uttryckligen någonstans att AcadeMedia skattefuskar. Men bilden som skapas är tydlig.

I en faktaruta står det så här: ”Skatteverkets bild är att flera av bolagen har använt sig av avancerade upplägg för att undvika skatt. Enkelt uttryckt har de med dyra lån från sina aktieägare och banker skickat miljardsummor ur landet via räntebetalningar och utdelningar”.

Vår ekonomi- och finansdirektör, Eola Änggård Runsten, blev intervjuad av DN. En intervju där hon berättar hur det fungerar, och att vi absolut inte agerar för att sänka vår skatt – vi drar däremot, som alla företag, kommuner och privatpersoner med lån, av för de räntor vi har. I vårt fall vanliga bankräntor i nordiska banker. Det DN skriver i texten är:

AcadeMedias finansdirektör Eola Änggård Runsten hävdar att koncernen aldrig använt sig av räntesnurror. Hon menar att det bästa sättet att visa hur mycket skatt ett bolag har betalat är att jämföra med vinsten före skatt.
– Det blir lite tokigt att sätta skatten i relation till rörelseresultatet, säger hon och hänvisar till att räntorna på koncernens banklån är avdragsgilla.

Det är sant alltihop. Men tänk vilken skillnad det varit om DN hållit sig neutral och skrivit så här (fetstilade ord i versaler ändrade):

AcadeMedias finansdirektör Eola Änggård Runsten BERÄTTAR att koncernen aldrig använt sig av räntesnurror. Hon SÄGER att det bästa sättet att visa hur mycket skatt ett bolag har betalat är att jämföra med vinsten före skatt.
– Det blir lite tokigt att sätta skatten i relation till rörelseresultatet, säger hon och hänvisar till att räntorna på koncernens banklån är avdragsgilla, precis som banklån är för alla företag, kommuner och privatpersoner.

Kallas språkmarkörer tror jag bestämt. Sådana borde DN sätta sig över.

Här kommer så hela mitt mail till DN:s reportrar.

Hej,

Tack för att vi fick titta på siffrorna i förväg. De stämmer med våra deklarationer, dock skulle jag ju gärna vilja veta både i vilket sammanhang de ska presenteras och hur ni, eller någon annan kommenterar dem – samt givetvis också få chansen att förklara. Jag vet ju hur enkelt det är att få detta att verka väldigt konstigt.

För att vara stentydlig – AcadeMedia skatteplanerar inte, vi vill betala rätt skatt och vi betalar rätt skatt. Vi har inga ägarlån, inga räntesnurror, alla lån vi har är vanliga banklån, de flesta ligger i Nordea. All skatt betalas i Sverige. För oss är det oerhört viktigt att betala rätt skatt, vilket vi gör.

En direkt fråga till dig är ju om du ställer skatten i relation till omsättningen – det är för oss en rätt tveksam jämförelse. Skatten bör i våra ögon ställas i relation till resultatet. Vår skatt i förhållande till omsättningen är låg som siffra, precis som vårt resultat.

Vi tog oss därför friheten att lägga till några saker i arket – det viktigaste ligger på rad 58-61 där skatten sätts i relation just till resultatet. Vi la också till en kolumn om hur företagen hänger ihop (förklaringen till siffran 0 i kolumnerna du hade) – har du frågor om det får du gärna höra av dig.

Och för att utveckla ytterligare – för någon vecka sedan var några av våra medarbetare på ett seminarium hos revisionsbyrån PWC, Skatteverkets GD talade och ett av hans förslag var att företag bör lägga in en text om hur man jobbar med skattefrågor i sin CSR-policy. Vi håller med, det är en väldigt bra idé och vi har påbörjat arbetet. Behovet kommer ju ur det faktum att det går att överutnyttja systemet och sänka sin skatt mer än vad som kan anses anständigt (men ändå följa alla regler), något som vi inte varken vill göra, eller gör. Däremot vill vi att reglerna ska vara tydliga och samma villkor gälla för alla.

Dock har vi på AcadeMedia, om man tittar i det excelark du skickade, ett pedagogiskt problem som jag ibland önskar att vi kunde lösa snabbt.

Det pedagogiska problemet ligger i att vår struktur är komplicerad, jag väljer ordet ”är” avsiktligt – det räcker inte att säga att den ”ser komplicerad ut”. Jag tycker också att det är konstigt med en massa bolag med nollor i kolumnen. Jag hoppas att ni, om ni publicerar det, berättar varför det ser ut så här.

Den administrativa förklaringen är att vi driver AcadeMedia som en koncern, i vad som kallas en kommissionärsstruktur. Det gör vi av ett mycket specifikt skäl.

Skälet är att vi som företag har vuxit bland annat genom att köpa andra företag, och det är inte helt självklart att lägga ner de bolag vi köper och låta dem gå upp i moderbolaget. Vi vet exempelvis att medarbetarna på företag som Pysslingen och Hermods vill vara anställda just där och inte i ett moderbolag. Alla tillstånd ligger också i de bolag vi köper, och vi vill inte ta några som helst risker att göra administrativa misstag – det är tyvärr mycket lätt hänt. Det är viktigt att våra medarbetare, elever och även föräldrar känner en tillhörighet till exempelvis Vittraskolorna – med tanke på dem (främst medarbetare och elever) är det alltså en fördel med många självständiga företag. Just här, när man som du tittar på siffrorna och helt rimligt reagerar på att ett antal bolag ser ut att inte betala skatt (vilket de alltså gör men tillsammans) är det givetvis en stor nackdel.

För att hantera så många bolag på ett enkelt sätt använder vi kommissionärsstrukturen – som betyder att vi redovisar och beskattar alla utbildningsföretag tillsammans som om det vore ett enda bolag. Skattesumman är alltså densamma som om alla dessa dotterbolag hade fusionerats till ett bolag – AcadeMedia Support. En konsekvens av denna struktur är attdotterbolagen har förenklad årsredovisning och förenklade deklarationer (”0”), det är förklaringen till de nollor du får fram. Allt intäkter och kostnader ligger alltså hos ”mamman” i strukturen som är AcadeMedia Support AB, som också deklarerar fullt ut för detta resultat.

För en vecka sedan bad regeringens ägarutredning oss att förklara hur kommissionärsstrukturen fungerar – vi skickade då in följande text.

AcadeMedia har en så kallad kommissionärsstruktur av flera olika skäl. Kommissionärsstrukturen innebär att koncernens dotterbolag drivs tillsammans, ungefär som en familj, där vi delar på resurser. I strukturen ingår våra verksamhetsbolag (alltså våra utbildningsföretag) och servicebolag (där gemensam service som exempelvis IT och redovisning ligger). All skolpeng och vuxenutbildningspeng genereras i respektive verksamhet och våra anställda och kostnaderna för verksamheten ligger också där. Ekonomiskt redovisas dock allting tillsammans i AcadeMedia Support som är ”mamma” i kommissionärsstrukturen. I AcadeMedia Supports årsredovisning kan man också se hur stort över- eller underskott som förs över till bolaget. Att driva bolagen tillsammans på detta sätt gör det möjligt att dela resurser och det förenklar också administration och momshantering. Utan kommissionärsstrukturen skulleAcadeMedia tvingas betala dubbel moms på interna tjänster.Detta skulle missgynna privata aktörer jämfört med kommunala som kan dra avmoms på alla externa tjänster vilket AcadeMedia inte kan.

Jag är ledsen att detta blev rätt långt, dock tycker jag det är viktigt att berätta det här. Jag är ju fullt medveten om att om våra siffror publiceras utan förklaring kommer de att uppfattas som konstiga. Det är givetvis inte ert fel om så sker – men jag hoppas att ni ser det som en del av ert uppdrag att förklara komplicerade sammanhang. Inte bara presentera grunddata.

Hör gärna av dig!

/Paula

Efter att detta mail skickades har vi skrivit klart skattepolicyn, den publicerades förra veckan.