×
 

Vi behöver ett bättre och mer transparent system

Systemet med skolpeng är i grunden bra. Att det finns en elevpeng knuten till varje elev, och att alla själva kan välja vilken skola de vill gå på, ger familjer viktig och uppskattad egenmakt. Men det finns brister i dagens system som behöver åtgärdas. Ett problem är att kommuner beräknar skolpengen på olika sätt och att det saknas transparens kring hur det går till.

Skolpengen ska enligt skollagen grundas på hemkommunens budget för skolverksamheten. När revisionsbyrån Deloitte 2018 fick i uppdrag att granska kommunernas skolpengsberäkningar kom de fram till att det inte gick att få fram korrekta underlag. Länk till rapporten.

Därmed gick det inte att avgöra huruvida kommunerna följer lagen gällande ersättningen till friskolor. Det framkom dessutom att det inte gjordes några uppföljningar av hur väl utfallet, det vill säga de faktiska kostnaderna, stämde överens med lagd budget. En budget bygger på uppskattningar utifrån den, ibland knapphändiga, information som finns tillgänglig när budgeten läggs. 
 
Olika kommuner värderar också skolan olika högt, vilket leder till att skolpengen kan variera stort mellan olika kommuner. Att skolpengen i allt för hög utsträckning styrs av den enskilda kommunens prioriteringar, budget och resursfördelningsmodeller är problematiskt. 

Vi föreslår: 

  • Att det, i enlighet med skolkostnadsutredningens förslag, utformas ett tydligare regelverk för hur skolpengen ska beräknas och att det lagstiftas om avstämningar för att se hur väl utfallet stämmer överens med den budget som lagts.  
     
  • Att transparensen kring hur beräkningarna av skolpengen görs ökar. Detta kan göras genom att Skolverket tar fram mallar som ska användas av kommunerna. Idag kan det skilja så mycket som 30 procent i skolpeng mellan olika kommuner - för samma utbildning.  
  • Att Skolinspektionen får i uppdrag att granska om kommunernas skolpengsberäkningar är korrekta och följer lagstiftningen.  

En del menar att elever i friskolor borde få lägre skolpeng eftersom kommunala skolor har ett större ansvar. Stämmer det?

Skolpengen ska täcka samma kostnader oavsett om skolan är kommunal eller fristående, alltså driften av utbildningsverksamheten. Utöver det finns det andra kostnader förknippade med utbildningsverksamheten, exempelvis administration. Där ersätts friskolorna idag med ett schablonbelopp på tre procent av skolpengen, trots att kommunernas administrationskostnader oftast är betydligt högre. Ur den aspekten är friskolor redan idag underfinansierade. 

Däremot har kommunen ett utökat ansvar eftersom de alltid måste kunna erbjuda elever en utbildningsplats. En friskola har inte samma skyldighet. Men kostnaden för denna ”platsberedskap” är inget som drabbar den enskilda kommunala skolan, det är kommunens ansvar och kostnad. I verkligheten är det väldigt få skolor som aktivt väljer att ha fler lärare och större lokaler än det aktuella behovet. 

En sådan överkapacitet kan givetvis uppstå om elever plötsligt byter från den kommunala skolan, då blir skolan av med deras elevpeng. Men här gäller samma sak för friskolor. 

Fakta: Skolpengen består av sju delar

  • Undervisning. Avser kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, undervisande medarbetare, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av medarbetarna och liknande kostnader, 
  • Lärverktyg. Avser kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader, 
  • Elevhälsa. Avser kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser, 
  • Måltider. Avser kostnader för livsmedel, medarbetare, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader, 
  • Administration. Avser administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet. 
  • Mervärdesskatt. Avser ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp). 
  • Lokalkostnader. Avser kostnader för hyra, driftskostnader, inventarier som inte är läromedel, kapitalkostnader i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering. 

Ställ en fråga

Hittar du inte svaret på din fråga? Använd formuläret nedan för att ställa din fråga till oss.

Du kanske också är intresserad av