×
 

Ett vinsttak kommer inte lösa några av skolans problem

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle 2017-09-08.

Regeringen har bestämt sig för lägga fram ett förslag till riksdagen som i praktiken innebär ett förbud för privata företag att erbjuda förskola, skola och vuxenutbildning till hundratusentals barn, elever och vuxenstuderande. Samtidigt är antalet elever i friskolor rekordstort – och ökar. Tydligare kan det inte sägas, när människor röstar med fötterna vill de ha friskolor.
Porträttbild av Marcus Strömberg

Det är svårt att förstå varför regeringen vill drämma till välfärdsföretagen med storsläggan. Parallellt med planerna på ett i praktiken förbud mot friskolor, privata vårdcentraler och äldreboenden, köper nämligen kommuner och landsting alltmer välfärd från fristående aktörer. Under 2015 köpte kommuner och landsting kärnverksamhet från privata företag för drygt 95 miljarder kronor. Kommunernas köp av privata skoltjänster ökade med 5,7 procent. För pragmatiska kommun- och landstingspolitiker handlar det om att lösa vardagens problem. Välfärdsföretagen hjälper dem att göra det.

Att genomföra ett förslag som skulle leda till att majoriteten av de privata alternativen försvinner skulle få långtgående följder både för de redan ansträngda kommunerna, och för samhället som helhet. För att inte tala om vilka konsekvenser det skulle få för elever, deras familjer och medarbetare på friskolor, sammanlagt berörs över 750 000* personer som förlorar sin arbetsplats, förskola eller skola.

Detta sker också samtidigt som behovet av nya skolor och skollokaler är enormt, inte minst i storstadsområdena. Samtidigt har många kommuner en hårt pressad ekonomisk situation och utrymmet för skattehöjningar är litet. Hur är det tänkt att kommuner som redan går på knäna ekonomiskt ska klara finansieringen om de privata välfärdsföretagen stoppas?

De flesta remissinstanserna kritiserade välfärdsutredningen för att det inte går att överblicka konsekvenserna. För att mångfalden kommer att minska och kvalitetsutvecklingen begränsas.

Ett par exempel: Arbetsförmedlingen samarbetar med flera vuxenutbildningsföretag som kommer påverkas. Det kan, varnar Arbetsförmedlingen, leda till att förutsättningarna att uppfylla målen för arbetsmarknadspolitiken påverkas. I klarspråk: det kan bli svårare för människor att få utbildning och komma ut i jobb.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering anser att välfärdsutredningen alltför lätt avfärdar kvalitetskrav. Sådana krav är inte självklart svårare att genomföra och kontrollera än ett vinsttak.

Listan över kritiska remissinstanser kan göras betydligt längre.

Skolan ropar efter hjälp: kunskapsnivåerna har fallit, socioekonomiska skillnader påverkar elevers studieresultat, resultatskillnaderna mellan skolor är alltför stor, elevhälsan behöver stärkas, det finns problem i arbetsmiljön. Skolkommissionen och Skolkostnadsutredningen har presenterat många bra förslag till lösningar. Varpå regeringen beslutar sig för att försöka genomföra ett vinsttak som inte kommer att lösa några av skolans problem.

Det är en gåta.

Norrköpings kommun – som styrs av partier på båda sidor blockgränsen – skrev i sitt remissvar till välfärdsutredningen att valfrihetsdebatten bör ha tre centrala utgångspunkter:

  1. Möjligheten för medborgare att välja utförare – och för företag att erbjuda välfärdstjänster – är här för att stanna.
  2. Utgångspunkten måste vara att alla som verkar inom den gemensamt finansierade verksamheten underställs samma högt ställda kvalitetskrav.
  3. Det finns ett egenvärde i att villkoren är långsiktiga och lika för alla utförare.

Det är en utmärkt grund för fortsatta konstruktiva samtal och lösningar.

*Beräkningen är gjord utifrån att drygt 340 000 barn och elever går i fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor och att dessa skolor har cirka 60 000 medarbetare. Vi räknar en vårdnadshavare per barn (lågt räknat för att kompensera för flera barn), och 0,5 anhörig per medarbetare, också det troligen lågt räknat.

Marcus Strömberg
Vd AcadeMedia