×
 

Trygghet och studiero i fokus på Klara Teoretiska   

Flera rapporter har de senaste åren pekat på bristande trygghet och studiero i svensk skola. Inom Klara Teoretiska har man satt frågan högt på agendan genom ett flerårigt samarbete Hélène Jenvén, filosofie doktor i pedagogik.
Helene Jenveus och Oliver Ylvenius

Skolforskare Hélène Jenvén och Oliver Ylvenius, rektor för Klara Östra

– Syftet med satsningen är att ge våra skolor en större verktygslåda för att arbeta både främjande och förebyggande och vid behov även med direkta åtgärder. Det handlar bland annat om elevernas sociala samvaro på skolan, och om hur vi vuxna tillsammans kan skapa så bra lärmiljöer som möjligt för alla elever, säger Pernilla Enqvist Widegren, skolchef för Klaras elva gymnasieskolor. 

Projektet involverar både rektorer, pedagogisk personal och medarbetare inom elevhälsa på utvalda skolor. Under vårterminen inleddes arbetet på rektorsnivå. Denna höst har pedagogerna på skolorna deltagit i en utbildning ledd av skolforskare Hélène Jenvén där de skapar ett gemensamt yrkesspråk och förhållningssätt kring hur de tillsammans kan skapa en trygg skolmiljö där det råder nolltolerans mot kränkande behandling. 

– Det gäller att få till en samsyn så skolans alla medarbetare krokar arm och drar åt samma håll. All personal måste agera mot all form av kränkande behandling, såsom skollagen kräver, och då behövs verktyg som baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, säger Hélène Jenvén.  

– Nu går vi in i en fas där jag tillsammans med rektorerna diskuterar vilka insatser och verktyg som är relevanta utifrån de enskilda skolornas behov. Syftet är att skapa optimala lärmiljöer som präglas av trygghet och studiero för elever på Klaras gymnasieskolor, säger hon. 

Tillit och transparens grund för utveckling på Klara Östra 

Klara Östra på Gärdet i Stockholm är en av skolorna i projektet. En stor del av skolans elever kommer från utsatta områden. För att skapa en organisation som präglas av tillit och transparens har skolans rektor Oliver Ylvenius bland annat fokuserat på värdegrundsarbetet. 

– Alla skolor har samma utmaningar som vi, men i olika grader. När jag kom till skolan för tre år sedan så upplevde jag att ett “vi mot dem” präglade medarbetarnas förhållningssätt gentemot eleverna. Vi har ändrat sättet vi pratar om våra elever och vi har gett våra lärare ett slags relationskompetens, men också mod att agera kraftfullt mot alla former av kränkningar.   

– Hélène Jenvén tillför en ny dimension till vårt arbete, där hon med forskningsbaserade metoder lär oss olika teorier och verktyg för en tryggare skola. Hennes utbildningar skapar en samsyn så att alla arbetar lika, från rektor till pedagoger och elevhälsopersonal, säger Oliver Ylvenius. 

Extra stöd minst lika viktigt som nolltolerans 

På Klara Östra råder det idag nolltolerans mot former av kränkande beteenden, oavsett om det är ett skojbråk eller mer allvarliga konflikter. Men lika viktigt som det kan vara att stänga av en elev för att säkra tryggheten på skolan, lika viktigt är det enligt Oliver Ylvenius att erbjuda extra stöd när eleven kommer tillbaka till skolan. 

– Vi har ett väl utbyggt elevhälsoteam där både kurator, specialpedagog och resurslärare träder in för att tillsammans med mentor hantera konflikter och erbjuda studiestöd. Skolans speciallärarrum kallas för VIP-rummet hos oss. Förutom vårt ordinarie EHT-team så har vi sedan tre år tillbaka även en pensionerad resurslärare i VIP-rummet som erbjuder extra studiestöd tillsammans med en annan av skolans ordinarie lärare. Detta har skapat trygghet och kontinuitet till elever som behöver det, säger Oliver Ylvenius. 

Behovsanpassade kartläggningar

Andra verktyg som skolorna inom Klara kan tillämpa genom samarbetet med Helene Jenvén är sociografisk inventering, där normer, kränkningar och mobbning kartläggs och hanteras. Kartläggning av oönskade och störande beteenden under lektioner är en annan insats som skolorna kan göra för att skapa lärmiljöer som präglas av trygghet och studiero. Beroende på om skolans insatser handlar om främjande-, förebyggande- eller akuta/åtgärdande insatser väljs den metod som gagnar syftet.    

– Detta är ett flerårigt projekt där verktygen anpassas utifrån respektive skolans behov. De kan exempelvis appliceras på skolans arbetslag, på positiva normer som bidrar till en bra lärmiljö eller störande moment som drar ner arbetsron i klassrummet, säger Pernilla Engqvist Widegren. 

För mer information, kontakta gärna Pernilla Engqvist Widegren, skolchef för Klara Teoretiska Gymnasieskolor.

Fakta - om Klara Teoretiska

Den första KLARA-skolan startade 2001. Idag består Klara Teoretiska av elva gymnasieskolor, från Malmö i söder till Sundsvall i norr. Samtliga skolor har fokus på universitetsförberedande studier och socialt engagemang. För mer information, se gärna www.klaragymnasium.se