×
 

Smitta i förskolan nödvändig - i lagom dos 

Upprepade luftvägsinfektioner, några magsjukor, kanske vattkoppor, tredagarsfeber och höstblåsor. En vanlig sjukdomshistoria för ett barn i förskoleåldern.

Att små barn genomgår många infektionssjukdomar är generellt sett inget problem, tvärtom är det en nödvändig del i utvecklingen av deras immunförsvar. Stora sjukdomsutbrott skapar däremot andra påfrestningar i samhället vilket bidrar till att det finns anledning för förskolepersonalen att veta hur man med enkla rutiner håller nere smittspridningen. 

Smitta i förskolan är ett område som ingår i den utbildningssatsning som Pysslingen Förskolor gör tillsammans med Barnsjukhuset Martina. Utbildningen är den första i sitt slag inom förskolan i Sverige och leder fram till en certifiering inom barnhälsa. Syftet är att höja kompetensen och att skapa ännu tryggare barn och pedagoger.  

– Alla barn exponeras för infektioner och det är ett nödvändigt ont för utvecklingen av det vi kallar det adaptiva immunförsvaret. Men det finns ändå skäl för personalen i förskolan att veta hur man förebygger och begränsar smittan. Det säger David Ullman, läkare vid Barnsjukhuset Martina. 

Om inte förr så har vi under covidpandemin lärt oss värdet av att hålla smittkurvor nere. Det är en stor påfrestning för samhället när många barn är sjuka på en gång; föräldrar måste stanna hemma från jobbet och sjukfrånvaron ökar även bland förskolepersonalen. 

Olika smittvägar

Barn i förskoleåldern har i genomsnitt 6-8 luftvägsinfektioner per år med en duration på en till två veckor. Komplikationer i form av till exempel öronvärk eller bakteriell öroninflammation förekommer men är sällan allvarliga. Utöver luftvägsinfektionerna drabbas de flesta barn av en och annan magsjuka, tredagarsfeber, höstblåsor och vattkoppor. 

– De allra flesta infektioner bland förskolebarnen är utlösta av virus, konstaterar David Ullman. 

Att avbryta smittvägar är en effektiv metod för att förebygga eller begränsa ett stort sjukdomsutbrott på en förskola.I utbildningen om just “Smitta i förskolan” får pedagogerna en genomgång av de vanligaste smittvägarna - droppsmitta, luftburen smitta, blodburen smitta och livsmedelsburen smitta. 

Att förebygga och bryta smitta

I många fall fungerar samma grundläggande rutiner för flera typer av infektioner, till exempel att låta barnen vistas mycket utomhus och att hålla isär förskolegrupperna inomhus under pågående smittspridning, särskilt när det gäller droppsmitta och luftburen smitta. God handhygien är alltid av godo, men extra viktig när det gäller att undvika kontaktsmitta, livsmedelsburen smitta och blodburen smitta. 

Utöver generella rutiner för hygien, städning och handtvätt, går utbildningen igenom de nio vanligaste sjukdomarna bland barn och visar hur man bäst bryter smittkedjor i vart och ett av fallen. 

Utbildningen tar även upp laddade frågor som vem som bestämmer när barnet ska stanna hemma från förskolan och när det kan anses vara smittfri. 

– Här vet vi ju att det förekommer en del dilemman, säger David Ullman. 

– Föräldern kan anse att barnet är friskt, medan förskolan gör en motsatt bedömning. Det kan också vara en läkare som bedömer att barnet inte behöver stanna hemma av smittskyddsskäl, men förskolan gör en annan tolkning. 

Här ser David Ullman den utbildning som Pysslingen Förskolor genomför ihop med Barnsjukhuset Martina som ett led i att bygga förtroende mellan föräldrarna och förskolepersonalen. 

Förhoppningsvis blir smittskydd därmed en del i förskolans arbete med sitt övergripande kvalitetsarbete. 

Du kanske också är intresserad av